Sök...
Generic filters
Exact matches only

Nyheter från september 2019

Svensk Seriehistoria 3

Svenskt Seriearkiv fortsätter oförtrutet arbetet med att dokumentera Sveriges seriehistoria. Arkivets senaste bok, Svensk Seriehistoria – tredje boken från Svenskt Seriearkiv, har det färgstarka 1970-talet som huvudtema.

Boken släpps den 1 oktober, men finns att köpa i Seriefrämjandets monter på Bokmässan i Göteborg, samt under Malmö Gallerinatt den 28 september på Rum för Serier. Boken presenteras på Seriescenen av Thomas Storn (Svenskt Seriearkiv) på Bokmässan den 29 september kl. 10:30-10:50.

Mer information om boken hittar du här

Svensk seriehistoria 2 (2016)

I Svensk Seriehistoria – andra boken fortsätter Svenskt Seriearkiv i en rad texter utforskandet av den svenska seriehistorien, denna gång med tonvikt på 1960-talet.

Boken bygger till stor del på grundforskning utförd av Svenskt Seriearkiv och presenterar såväl enskilda serieskapare som förlagshistoria och periodöversikter. Samtliga texter är illustrerade med ett rikt och delvis unikt bildmaterial.

Mest utrymme ges åt en genomgång av serieskaparen Rolf Gohs liv och karriär. I en utförlig intervju med förläggaren Börje Nilsson ges en inblick i det dagliga arbetet på ett större serieförlag, medan texten om Formatic Press/Dennis Förlag presenterar ett stycke tidigare okänd förlagshistoria.

Satirtidningen Svenska MAD presenteras, liksom även de olika serieversionerna av ”Pelle Svanslös”. Den 50-årsjubilerande Svenska Serieakademins historia presenteras i en intervju med grundaren och presidenten Sture Hegerfors och två periodöversikter ger en överblick över den svenska seriemarknaden på 1960-talet.

Tillsammans vidgar de här texterna väsentligt den tillgängliga kunskapen om den här perioden i svensk seriehistoria.

Boken finns att köpa i Serieaffären.

Invigning av Svenskt Seriearkiv

Seriearkivet har invigts på nytt! Efter ett decenniums verksamhet flyttade arkivet till nybyggda lokaler vid Malmö stadsarkiv. Detta firades med invigning den 25 april och på programmet stod en presentation av arkivarie Thomas Storn och en föreläsning av Jan Hemmel, son till den underfundigt humoristiske Ture Sventon-tecknaren Sven Hemmel.

Samlingsboxar från seriearkivet

Seriefrämjandet och Svenskt Seriearkiv erbjuder samlingsboxar med uppsättningar av olästa arkivexemplar från den svenska utgivningen av serietidningar. Samlingsboxarna inkluderar framför allt utgivningen av serietidningar mellan 1981 och 1993. Bland dessa finns över 150 olika titlar att tillgå.

Du kan beställa samlingsboxarna via Serieaffären, där det även finns tomma serieboxar för förvaring av dina egna tidningar. Som medlem i Seriefrämjandet har du 15 % rabatt på dina köp i Serieaffären.

Visste du att det går att donera? Seriearkivet tar emot material från seriernas värld och bevarar det för framtiden. Just nu efterfrågas särskilt serietidningar och serieböcker i godtagbart skick. Målet är en komplett uppsättning av alla seriepublikationer i Sverige. Vi lägger ut dubbletter till försäljning.

Beställ och bli medlem i:
www.serieaffären.se

Seriearkivet har flyttat!

Under slutet av sommaren har Svenskt Seriearkiv flyttat från Lund till Malmö, till nya lokaler rakt över gatan från Seriefrämjandets Seriecenter. Det värdefulla och omfattande arkivmaterialet har varsamt flyttats, och hittats sin nya plats i Seriestaden.

Flytten kan sägas markera ett nytt kapitel i Svenskt Seriearkivs historia. Efter ett decennium vid Arkivcentrum Syd kommer arkivet att husera med Malmö stadsarkiv och andra kulturverksamheter, och bidra med ytterligare serieverksamhet till det fria kulturlivet i Malmö.

I fjol firades arkivets tioårsjubileum genom projektet Framtidens seriearkiv, som bland annat innefattade en stor konferens. Vi blickade då tillbaka på de tio år som gått och lyfte blicken mot de tio år som komma skall – nu i doften av nya fräscha lokaler.

Malmö stadsarkiv inviger det nya huset under Arkivens dag, lördag 8 november 2014. När Svenskt Seriearkiv bott in sig och kommit i ordning planeras en egen officiell invigning. Mer info om det kommer senare.

Arbetet att dokumentera, bevara och förmedla Sveriges seriehistoria fortsätter precis som förut. Svenskt Seriearkiv tar emot donationer och säkerställer att historiskt betydelsefullt inte går förlorat, utan finns kvar och lever vidare för kommande generationer.

Seriearkivet har flyttat!

Under slutet av sommaren har Svenskt Seriearkiv flyttat från Lund till Malmö, till nya lokaler rakt över gatan från Seriefrämjandets Seriecenter. Det värdefulla och omfattande arkivmaterialet har varsamt flyttats, och hittats sin nya plats i Seriestaden.

Flytten kan sägas markera ett nytt kapitel i Svenskt Seriearkivs historia. Efter ett decennium vid Arkivcentrum Syd kommer arkivet att husera med Malmö stadsarkiv och andra kulturverksamheter, och bidra med ytterligare serieverksamhet till det fria kulturlivet i Malmö.

I fjol firades arkivets tioårsjubileum genom projektet Framtidens seriearkiv, som bland annat innefattade en stor konferens. Vi blickade då tillbaka på de tio år som gått och lyfte blicken mot de tio år som komma skall – nu i doften av nya fräscha lokaler.

Malmö stadsarkiv inviger det nya huset under Arkivens dag, lördag 8 november 2014. När Svenskt Seriearkiv bott in sig och kommit i ordning planeras en egen officiell invigning. Mer info om det kommer senare.

Arbetet att dokumentera, bevara och förmedla Sveriges seriehistoria fortsätter precis som förut. Svenskt Seriearkiv tar emot donationer och säkerställer att historiskt betydelsefullt inte går förlorat, utan finns kvar och lever vidare för kommande generationer.

Thord Lindblom – omslagsmästare i idrott & äventyr

tlblomUtställning på Idrottsmuseet med originalmålningarna av Thord Lindblom (1920-1989).
En unik möjlighet att se barndomens favoriter på nytt! Thords vackra omslag till tidningar som Buster, Agent X9, Buffalo, Rekord-Magasinet samt mycket annat.

I utställningen visas ca 30 originalmålningar, men i pärmar kan man se övriga ca 400 målningar museet förfogar över: Buster (ca 200 st) samt övriga serier såsom Agent X9, Buffalo, Conan m.fl. (ca 130 st) dessutom flertalet illustrationer av Per Stigman (Rekord-Magasinet), Lektyr och andra tidningar.
Omslagen är inlånade av Thord Lindbloms familj som dessutom låter originalmålningarna vara till försäljning, där 10% av intäkterna tillfaller museet!

IDROTTSMUSEET
Övre Kaserngården 12
415 28 Göteborg
Maj-oktober, måndag-fredag,10.00-16.00
Tel: 031-72 66 180

Missa inte artikeln med Thord Lindblom som återfinns i Bild  Bubbla 192. Finns att köpa i Serieaffären!

Seriearkivet flyttar till Seriestaden

Med över tio år i ryggsäcken flyttar Svenskt Seriearkiv till Seriestaden och stärker på sätt ytterligare Malmös identitet som hjärtat i Seriesverige. Arkivet flyttar in i Stadsarkivets nybyggda lokaler alldeles intill Seriecenter på Kulturhuset Mazetti.

Svenskt Seriearkiv är inne på sitt elfte år av dokumenterande, bevarande och förmedlande av den svenska seriehistorien. Under förra året firades tioårsjubileet genom projektet Framtidens seriearkiv som bland annat arrangerade en konferens som presenterade nio föreläsningar om svensk seriekultur. Projektet blickade både tillbaka på de tio år som gått och framåt på arkivets verksamhet de kommande åren.

I år kommer Seriearkivet att flytta från lokalerna i Lund till helt nya lokaler i hjärtat av Seriestaden Malmö och hamna intill Seriefrämjandets Seriecenter på Kulturhuset Mazetti. Arkivet kommer att bli en del av Malmö stadsarkivs ombyggda hus på Friisgatan som invigs till hösten och dela tak med såväl arkiv- som filmverksamheter.

Att Svenskt Seriearkiv hamnar i Malmö innebär att stadens serieidentitet blir än mer påtaglig. Ingen annan stad i Europa, ja kanske till och med i världen, kan stoltsera med att inte bara ha ett center, utbildningar och ateljéer för tecknade serier, vilket i sig är unikt, utan även ett arkiv för konstformen. Seriestaden på alla sätt och vis!

Genom att arkivet hamnar närmare Seriefrämjandets kansli underlättas också det dagliga arbetet för bland annat leveranser av donationer till arkivet. Svenskt Seriearkiv kommer liksom tidigare fortsätta samla in och förteckna material, ta emot forskarbesök samt informera om svensk seriehistoria genom föreläsningar, trycksaker och utställningar.

Under 2014 pågår för övrigt två vandringsutställningar om svensk seriehistoria – Sveriges seriehistoria samt Vicky Jackie Wendy – som vandrar Sverige runt och sprider kunskap och glädje om svenska serier

Seriewikin och Svenskt Seriearkiv

Månadens samarbete är Seriewikins trumma för att samla skarorna och tillsammans bygga ut artiklar på wikin. Denna månad är en förlängning av arbetet med artikeln om svenskt Seriearkiv, med anledning av det stora tioårsjubileum som hållits.

Seriewikin hjälper till att uppmärksamma Svenskt Seriearkivs tioårsjubileum genom att förlänga Månadens samarbete om detsamma. Vi uppmanar besökare att hjälp oss att bygga ut artikeln under januari månad.

Månadens samarbete är som många känner till ett projekt på Seriewikin där vi tillsammans försöker bygga ut och komplettera en artikel om ett visst ämne. Jubilerande Svenskt Seriearkiv fick äran att bli föremål för december månads samarbete, men projektansvarig har beslutat att förlänga samarbetet att gälla även under januari månad. Med tanke på det rika stoff som tillkommit i och med specialnumret av Bild & Bubbla (nr 197) nyligen finns det åtskilligt mer att dokumentera även på wikin.

Vem som helst får hjälpa till att skriva på Seriewikin. Det är bara att registrera sig, gärna läsa lite praktisk information på Deltagarportalen och sedan sätta igång och redigera. (Det finns ett flertal aktiva redaktörer som kan hjälpa till med att formatera och justera texten efteråt, om så skulle behövas.)

Programmet tar form till Framtidens seriearkiv

Seriefrämjandet anordnar en stor konferens på Svenskt Seriearkiv i Lund på lördag den 30 november 2013. Anmäl dig till en unik och upplysande dag helt i seriernas tecken! Programmet håller på att sättas men vi kan redan presentera några av de intressanta föreläsarna och aktiviteterna som kommer att ske under dagen. Anmäl dig till konferensen genom att skicka e-post till projektledaren på [email protected]

Konferensen vänder sig till forskare, donatorer, yrkesaktiva, Seriefrämjandets medlemmar och alla andra som är intresserade av svensk seriekultur. Det blir föreläsning av framstående personligheter från branschen, visning av utställningarna »Sveriges seriehistoria« och »Vicky, Jackie, Wendy«, rundvandring på arkivet, buffé och mingel.

Föreläsningar ur olika perspektiv

Konferensen presenterar välrenommerade föreläsare som belyser serier i Sverige ur olika perspektiv: arkiv, historia, bransch, kultur och akademi.

Till exempel kommer Klara Arnberg, ekonom-historiker vid Stockholms universitet, att belysa serietidningsdebatten på 1950-talet ur ett genus- och sexualitetsperspektiv med anledning av en bok som utkommer hösten 2013. Michael F. Scholz, professor vid Uppsala universitet (Campus Gotland), kommer att berätta om tecknade serier i andra världskrigets Sverige och undersöka om det var underhållning eller propaganda (eller både och). Rikke Platz Cortsen, lektor vid Köpenhamns universitet, kommer att presentera det svenska serieundret av kvinnliga serietecknare och dra paralleller till grannlandet Danmark.

Bland Seriefrämjandets egen stab kommer arkivarie Thomas Storn att presentera Svenskt Seriearkiv och dess unika verksamhet. Ordförande Fredrik Strömberg kommer att ge en översiktlig presentation av den svenska seriehistorien, vilket hör ihop med utställningen som visas under konferensen. Jamil Mani, verksamhetsledare för kansliet och projektledare för Framtidens seriearkiv, kommer att ge en presentation av Seriefrämjandet och verksamheten så som den ser ut idag.

Dessutom kommer en framstående serietecknare berätta om sitt skapande, en känd branschpersonlighet kommer att ge en insyn i sin långa karriär, med mera! Vi återkommer med det fullständiga programmet, och kan garantera att det kommer att vara minnesvärt.

Vandringar, utställningar och mingel 

Förutom det fullspäckade föreläsningsprogrammet kommer det att hållas rundvandringar i arkivets självt, där deltagaren får en unik inblick i skattgömmorna. Inte mindre än två utställningar visas på plats: ”Sveriges seriehistoria”, om de svenska seriernas historia från 1700-talet till idag, och ”Vicky, Jackie, Wendy”, om serietidningar för tjejer genom tiderna. Det blir dessutom mat, mingel och allmänt trevligt samkväm för alla deltagare.

Anmälan

Vill du delta? Skicka din anmälan till projektledaren Jamil Mani på [email protected] eller ring till Seriefrämjandets kansli på 040-661 40 70.

Vad: Konferens
Datum: Lördag 30 nov 2013
Plats: Arkivcentrum Syd, Porfyrvägen 20, Lund
Biljett: 350 kr (inkl. mat)
 

Konferensen arrangeras av Svenskt Seriearkiv och Seriefrämjandet som en del av projektet Framtidens seriearkiv. Projektet stöds av Lunds kommun, Framtidens Lund och Malmö stad.

Romantikserier

Romanik_bild1Romantikserietidningar har med sina 35-40 titlar stått för nästan hälften av alla svenska serietidningar för tjejer , vilket gör dem till den störta genren. Detta har gjort att tjejserietidningar kunnat generaliseras som romantikserier, trots att så inte är fallet.

I början skiljde sig romantikserietidningarna inte mycket åt. Tidningarna Beat-serien, Pop-serien (båda 1967-68) och Toppserien (1966) varierade sig i princip bara i den tidningstitel som stod med den logga de delade. Flera av de serier som gick i dem dök tio år senare upp i Heart-serien och Dream-serien, ofta med samma omslag och titel.

Uppdelning i format och innehåll

Över en längre tid skiljde sig romantikserietidningarna åt till format och innehåll. Det är svårt att sammankoppla dem annat än med att de alla tillhörde romantikgenren, men viss uppdelning är dock möjlig. Den mest uppenbara är formatet: aningen mindre (så kallat biblioteksformat) eller större (från serietidnings- till veckotidningsformat). En annan uppdelning kan göras utifrån innehållet: en längre eller flera kortare serier.

Fram till början av sjuttiotalet hade i princip tidningarna i biblioteksformat bara en längre serie medan de andra hade flera kortare. Därefter började däremot även de i biblioteksformat – med Starlet (1966-85) i spetsen – ha fler och kortare serier. Från åttiotalet var standarden på romantikserietidningarna närmare biblioteksformatet (mindre och tjockare än en vanlig serietidning), men med flera kortare serier och ofta en hel del som inte var serier.

Seriernas ursprung

Romanik_bild2En annan uppdelning kan göras efter seriernas ursprung, för tidningarna hade ofta specifika källor eller till och med förlagor. Fram till på sjuttiotalet var de antingen brittiska eller amerikanska, även om man ofta nog försökte antyda att de var svenska eller försvenskade dem. På sjuttiotalet dök det dock upp serier med svenska manusförfattare och längre fram fick man serier från Italien.

De första romantikserietidningarna

Redan Min Melodi hade romantikserier vid starten, men den var ändå inte riktigt en Romanik_bild3romantikserietidning. Det var däremot den andra svenska serietidningen riktad till en kvinnlig publik, Min Melodis Hjärtebibliotek, som startade 1953 och bytte titel till Hjärtebiblioteket 1959. Den blev stilbildande för svenska romantikserietidningar med biblioteksformat, och med en avslutad längre serie med egen titel som också var framträdande på omslaget. En stor del av de senare svenska romantikserietidningarna har haft samma eller liknande mindre format, även efter att de börjat ha flera kortare serier per nummer och mer innehåll än bara serier. Hjärtebiblioteket lades ner 1969, samtidigt som flera av sina yngre konkurrenter, och blev därmed den näst mest långlivade
romantikserietidningen.

Starlet – en stilikon bland romantikseriertidningarna

Romanik_bild4Några år tidigare, 1966, hade Starlet haft premiär. I början skiljde sig Starlet från de andra romantikserietidningarna i biblioteksformat genom att innehålla mer än bara serier – och dessutom med mer seriösa teman än de andra tidningarna. Den stack med andra ord ut, vilket kan vara anledningen till att den var den enda romantikserietidningen i biblioteksformat som överlevde sextiotalet. Den blev så framträdande att flera av de romantikserietidningar som kommit senare kan ses som influerade av Starlet.

Starlets andra kännetecken som serietidning var svenska manusförfattare. Detta blev tydligt först 1978 när man började skriva ut Romanik_bild5vem som gjort serierna, men kan ha börjat ett par år tidigare, inte minst eftersom flera av manusförfattarna sedan tidigare skrivit många av Starlets textnoveller.

Vid årsskiftet 1985/86 delades tidningen i två: Serie-Starlet och tjejtidningen Starlet. Den senare var därmed inte längre var en renodlad serietidning. Dock fortsatte serierna vara viktiga för tidningen Starlet ett tag till och det var i den som de nyare, mer ambitiösa och vågade serierna dök upp. Trots det försvann serierna nästan helt från Starlet Romanik_bild61989-90, varpå tidningen själv lades ner och Serie-Starlet bytte namn till Starlet.

Starlet gjorde ett uppehåll 1995 återkom som hastigast 1996 och övergick sedan till att bli e-versionen Syber-Starlet. Dock återuppstod tidningen Starlet 2003-2008, vilken låg närmare åttiotalets tjejtidning och hade aldrig tillräckligt mycket serieinnehåll för att räknas som en serietidning.

Girls comics, Romans, Alexandra och Ung och Kär

Romanik_bild7Samma år som serietidningen Starlet slutgiltigt försvann avslutades också vad som hittills är den sista svenska romantikserietidningen Girls comics, som startade året innan. Den var en av de Starlet-influerade tidningarna och hade ett litet format, förhållandevis högt sidantal, en avslutad serie per nummer och en stor andel annat innehåll.Romanik_bild8

Några andra romantikserietidningar som stack ut var Romans, Alexandra och Ung och Kär. Romans (1963-73) var den enda av dem som var i biblioteksformat. En anledning till att den stack ut var att den 1969 bytte format till mer normalt serietidningsformat, med flera kortare serier per nummer istället för en längre. En annan var att den något år efter formatbytet ett tag hade bearbetningar av klassiker – t.ex. Svindlande höjder, Carmen och Romeo och Julia – bland sina andra serier.

Romanik_bild9Alexandra (1971-75) stack till en början ut med att vara i veckotidningsformat och med omslag i en tecknad stil som skiljde sig från grannarna på tidningshyllan. Den slogs till sist ihop med Starlet, ungefär samtidigt som den började bli en tjejtidning utan serier.

Romanik_bild10Ung och Kär (1972-81) var för sin tid ett stereotypt exempel på en romantikserietidning. Den var i färg och normalt serietidningsformat och serierna var korta och amerikanska. Översättarna tog dock inte alltid hänsyn till sådant som demografiska skillnader när de försvenskade serierna.

Dessa serier byttes 1979 ut mot ”NYA bättre serier” som de kallade det: svenska eller brittiska manusförfattare och spanska eller svenska tecknare, samt en del försök att ta upp viktiga ämnen tillsammans med romantiken. Övergången kan ha berott på att de amerikanska tidningar som de gamla serierna kommit från försvunnit några år tidigare och det därmed inte fanns så mycket mer serier att få därifrån.

Äventyrsserier

Äventyrsserierna framstår ibland som motsatsen till romantikserierna. Flera av dem saknade nästan helt romantik eller ens karaktärer som läsarna kunde hoppas att huvudpersonen skulle falla för. Dessa seriertidningar blir också lätt bortglömda som genre, för äventyr kan vara ett rätt brett begrepp och de senaste exemplen på svenska äventyrsserietidningar för tjejer inte alltid definieras så, t.ex. tidningen W.I.T.C.H. eller delar av mangatidningen Shojo Stars.

Princess – den första äventyrsserietidningen för tjejer

Den första svenska serietidningen som uttryckligen vände sig till tjejer var Princess (1963), som aventyr_bild1hamnar bland äventyrsserierna. Dess längre och fasta serier hade kunnat vinklats mot drama eller komedi, men som de var passar det bättre att kalla dem äventyr.

Princess hade trots titeln en total frånvaro av prinsessor. Det närmaste var i dess första huvudserie Allt beror på Molly, om en föräldralös flicka som plötsligt ärvde det varuhus hon arbetade på. Dess två efterträdare som huvudserie Tina på cirkus och Elefantflickan låg ännu längre från prinsessornas värld och var dessutom mer äventyrliga.

Flickornas äventyrstidning

éventyr_bild2Ett par år senare, 1967, kom Lena, Flickornas äventyrstidning. Den varade i mindre än ett år men redan 1969 kom Kitty, Flickornas äventyrstidning och flera serier som gått i Lena dök upp där också. Vid årsskiftet bytte Kitty namn till Jackie utan andra förändringar (och möjligen viss förvirring hos de som under 1969 köpt romantikserietidningen Jackie, som slogs ihop med Vi Två). Den fortsatte under det namnet till 1976 då den bytte namn till Mascot, som i sin tur lades ner mot slutet av året.

éventyr_bild3Lena/Kitty/Jackie/Mascot hade både fasta och återkommande serier, även om ingen var med hela vägen. Den populäraste serien verkar ha varit Mira – slavflickan, om en tolvårig brittisk hövdingadotter som togs som gisslan för faderns goda uppförande av Julius Caesar själv och sedan placerades som tjänarinna till Livia, dottern till en av Caesars trogna vänner. Den gick i Kitty och Jackie 1969-71, men så sent som i sista numret av Mascot hade man med en insändare som frågade efter en repris.

En annan av tidningens intressantare återkommande serier var västernserien Ginger rider västerut, där en sextonårig flicka ledde ett vagnståg nybyggare mot guldfälten i Kalifornien. En tredje var Zendra, flickan från rymden, om en utomjordisk prinsessa med superkrafter, sänd att lära sig jordens seder, och den engelska småstadsflicka hon blev vän med. Den var dessutom var sista fasta serien i tidningen.

éventyr_bild4 éventyr_bild5 éventyr_bild6

Liksom ett par av de action-inriktade serierna i Lena/Kitty/Jackie/Mascot hade Mira – slavflickan och Ginger rider västerut ett element som känns oväntat och överraskande idag: en tydligt äldre, manlig medhjälpare. Ginger hade till och med två, men en var nästan jämnårig. Gingers och Miras medhjälpare stack ut brevid de andra genom att dessutom vara kompetenta och annat än komiska. Miras medhjälpare Thorkil kunde till och med göra saker Mira inte kunde, som slåss och lyfta tunga saker.

W.I.T.C.H. – den längsta äventyrsserien för tjejer på svenska

éventyr_bild7W.I.T.C.H. (2001-2013) var med god marginal den mest långlivade äventyrsserientidningen för tjejer på svenska. Den var dessutom den längsta äventyrsserien för tjejer getts ut på svenska, eftersom tidningen endast innehöll den serien. Tidningens övriga innehåll, såsom tester, horoskop, mode- och miljötips o.s.v., är kopplat till och många gånger filtrerat genom serien och dess karaktärer.

På många sätt påminner den mer om Min Häst och Wendy (som dock inte är lika innehållsmässigt styrda av en enda serie) än de äldre äventyrsserietidningarna som Lena/Kitty/Jackie/Mascot. I dem var serierna och det övriga innehållet nästan helt orelaterat. I kontrast hade éventyr_bild8äventyrsserietidningen Winx Club (2005-2009) mindre extrainnehåll och den tecknade tv-serien var i fokus.

Seriern W.I.T.C.H. handlar om de fem vännerna Will, Irma, Taranee, Cornelia och Hay Lin med magiska krafter. Seriens styrka har varit att den lyckats kombinera deras roller som magiska krigare med deras vardagsliv och egna problem på ett trovärdigt och underhållande sätt.