Sök...
Generic filters
Exact matches only

Nyheter om Stockholm

Dags för 2014 års upplaga av Seriegatan på Världens längsta bokbord

På söndag 17 augusti är det för sjunde året i rad dags för Seriegatan under evenemanget Världens längsta bokbord, som är en del av Stockholms kulturfestival. Självklart är Seriefrämjandet Stockholm på plats!

Kom till Drottninggatan i höjd med Kulturhusets gavel för att prata med och handla av förlag, seriehandlare och serieföreningar. Bland utställarna finns Serieteket, Seriefrämjandet Stockholm, NAFS(k), Comics Heaven, Sanatorium Förlag, Placebo Press, Cobolt Förlag och Syster Förlag. Borden står uppställda mellan kl. 11 och 17.

I samband med Seriegatan kör Ola Hammarlund än en gång sin populära stadsvandring ”Stockholm i serier”, denna gång i samarbete med Stadsmuseet. Samling vid trappen till Plattan mot Drottninggatan kl. 15. Vandringen beräknas ta cirka en timme och kostar 20 kr.

Utopiska visioner, en utställning om nya världar i svenska episka serier 7/9–10/11

Kolik anordnar en utställning med flera av de serietecknare som medverkar i Utopi magasin.

Här följer ett pressmeddelande från Kolik:

De senaste åren har en ny generation svenska serieskapare som arbetar inom genrer som science fiction, fantasy och skräck vuxit fram. För första gången någonsin börjar Sverige få en utvecklad inhemsk kultur med episka serier, och allt fler unga tecknare som håller internationell hög kvalitet på sitt arbete.

Utopiska visioner sätter fokus på de nya världar som tecknarna ger liv i sina berättelser, och bjuder in besökaren på en resa i högst personliga och svindlande nya universan. I samband med utställningen kommer också ett dubbelnummer av Utopi magasin ges ut, och fördjupa sig ytterligare i  Sveriges nya episka serier.

De nya episka serierna blandar fritt influenser från manga, europeiska vuxenserier, franska nya vågen, svenska strippserier och amerikanska äventyrsserier. En ny stil håller på att träda fram, med färgstarka, humoristiska och underhållande serier som svämmar över av fantasi och inspiration.

I utställningen ”Utopiska visioner” presenteras för första gången denna nya generation serietecknare. Medverkande i utställningen är: Kim W. Andersson, Jan Bielecki, Sara Bergmark Elfgren, Yossra El Said, Elin Fahlstedt, M. Falke, Sofia Falkenhem, Dennis Gustafsson, Fabian Göranson, Karl Johnsson, Lars Krantz, Lisa Medin, Lina Neidestam, Ola Skogäng, Studio Peow och Aurora Walderhaug

Utopiska visioner är ett samarbete mellan Utopi magasin, Nacka Konsthall, Seriefrämjandet, Dieselverkstaden i Sickla, Serieteket, Göteborgs Stad och Stockholms Stad.

Vernissage kommer att äga rum på Nacka Konsthall i Sickla utanför Stockholm den 7 september.

Kontakt:
Fabian Göranson (projektledare/Utopi magasin)
[email protected]
tfn 0735 373 175

Kolik Förlag ger ut intelligent underhållning i serieform sedan 2005
Mail: [email protected]
Hemsidor: www.kolikforlag.se och kolikforlag.blogspot.com
Telefon: 0703-214272 (Josefin Svenske), 0735-373175 (Fabian Göranson)
Adress: Friisgatan 15 b, 214 45 Malmö, Svandammsvägen 36, 126 34 Hägersten

Dags för Seriegatan i Stockholm den 18 augusti 2013

I samband med Kulturfestivalen i Stockholm anordnas på söndagen det traditionsenliga Världens längsta bokbord på Drottninggatan. I samband med detta ordnas än en gång Seriegatan på Plattan. Arrangör är Serieteket och representanter från Sveriges serieföreningar.

Aktiviteter och försäljning pågår hela dagen. Självklart finns Seriefrämjandet Stockholm på plats för att svara på frågor och med ett bokbord. Väl mött!

Kl 15:00 guidar Ola Hammarlund i Seriestockholm, biljetter (20 kr) kan köpas på plats eller i Kulturhusets infodisk.

SIS 13: Mangasignering och kritik av kapitalismen inför årets seriefestival i Stockholm

I år hann jag inte göra någon lång rapport från Stockholms internationella seriefestival. Jag var helt enkelt för upptagen med att sälja mitt eget seriealbum ”Trans:IT”. Istället blir detta en kort artikel om min upplevelse av händelserna i början av seriefestivalen, eller närmare bestämt av fredagen den 26 april.

Kafé 44 är en oberoende kulturförening som driver fik, scen och boklåda på Tjärhovsgatan 46 i Stockholm. Med andra ord den perfekta skådeplatsen för Mattias Elftorps bokrelease av ”Piracy is Liberation volym 01”, som samlar album 1–6 i en enda massiv bok. Jag fick en pratstund med Mattias.

Boksläpp för Mattias Elftorps första samlingsvolym av "Piracy is Liberation". Foto: Malinda Lindmark

Boksläpp för Mattias Elftorps första samlingsvolym av ”Piracy is Liberation”. Foto: Malinda Lindmark

Den heter volym 01, betyder det att det kommer att komma en fortsättning?
– Jo det stämmer. Volym 01 samlar de första sex albumen, medan volym 02, som släpps senare i sommar, kommer innehålla album 7 till 11. De två sista delarna, volym 03 och 04, är inte skrivna ännu, men kommer att samla album 12 till 20.

Kan du kort beskriva vad din serie handlar om?
– Man kan säga att det är politisk teori, filtrerad genom självbiografi, maskerad som fiktion i formen av cyberpunk postapokalyps. I grund och botten är serien en samtidskritik av det kapitalistiska systemet, i serien har kapitalismen blivit en religion och de som inte följer systemet kallas för syndare. Den är skriven på engelska för att ha en lite större chans att nå ut till fler läsare.

Vill du köpa serien ”Piracy is Liberation volym 01” kan du besöka: www.elftorp.com/freeinformation.

Hela Nosebleed Studio, från vänster Natalia Batista, Alice Engström, Catarina Batista och längst bak Joakim Waller. Foto: Malinda Lindmark

Hela Nosebleed Studio, från vänster Natalia Batista, Alice Engström, Catarina Batista och längst bak Joakim Waller. Foto: Malinda Lindmark

Från Kafé 44 begav jag mig vidare in bland Gamla Stans gränder och signeringen av Nosebleed Studios senaste seriesläpp ”Swedish Manga Anthology”, där svenskhet står i fokus. Hela studion bestående av Natalia Batista, Catarina Batista, Alice Engström och Joakim Waller var samlade på SF-bokhandeln och signerade. Den största nyheten var dock, förutom seriesläppet, att studion är på jakt efter en ny medlem. ”Framförallt söker vi en person som är mangatecknare, som är stolt över manga och har stora visioner”, sade Catarina Batista. Mer info på: www.nosebleed-studio.com.

Joakim Waller under "Åtta mangatecknare ställer ut" 2013. Foto: Malinda Lindmark

Joakim Waller under ”Åtta mangatecknare ställer ut” 2013. Foto: Malinda Lindmark

Efter signeringen bar det vidare till vernissage eller närmare bestämt till ”Åtta mangatecknare tolkar dagdrömmar”. Jag passade på att fråga Joakim Waller om hans medverkan. Han ställde bland annat ut maskoten Weather Chan, som han gjort åt danska Weather Studio, och ett annat verk som tidigare varit publicerat i ”Seaside Stories”. På frågan om vad han själv brukar dagdrömma om, svarade Waller att han kan dagdrömma efter att han läst klart en manga och fantisera om hur fortsättningen skulle kunnat se ut.

Diana Jacobsson ställde också ut. Foto: Malinda Lindmark

Diana Jacobsson ställde också ut. Foto: Malinda Lindmark

Tomas Antila framför sina verk. Foto: Malinda Lindmark

Tomas Antila framför sina verk. Foto: Malinda Lindmark

 

Tintin tillbaka på Kulturhuset efter proteststorm

Dagens händelser bevisar att det är en förunderlig och föränderlig tid vi lever i. När Kulturhuset i Stockholm rensade ut Tintin-albumen från ungdomsbiblioteket Tiotretton med motivet att de innehöll rasstereotyper dröjde det inte mer än några timmar förrän Kulturhuset fick göra en pudel och ta tillbaka albumen. Vi gör ett försök till sammanfattning.

I en intervju med Dagens Nyheter som publicerades i morse, tisdagen den 25 september, berättade ungdomsbiblioteket Tiotrettons nytillträdde konstnärlige ledare Behrang Miri att man tagit bort alla Tintin-albumen från hyllorna: ”Den bild Tintinböckerna ger av exempelvis afrikaner är afrofobisk. Afrikaner är lite dumma medan araber sitter på flygande mattor och turkar röker vattenpipor. Bilden av ’skogsturken’ finns kvar, det handlar om exotisering och orientalism”.
[Reds anmärkning: det finns inga araber på flygande mattor i ”Tintin”.]

Miri berättade även att han även ville rensa bland både barn- och vuxenböcker för att ta bort sådana som hade främlingsfientligt eller homofobiskt innehåll som ett led i arbetet med genus och diskriminering. Som goda exempel på barnlitteratur framhölls Pippi Långstrump, Emil och Alfons Åberg.

Det dröjde inte länge förrän reaktionerna kom och det debatterades flitigt i morgontevesofforna, på radion, på debattsidorna, på bloggar och i sociala medier. På Facebook tillkom bland annat sidorna ”Ja till Tintin på svenska bibliotek” och ”Rör inte min kompis Tintin! Avgå Behrang Miri” som i skrivande stund är uppe i runt 10 000 respektive 3 500 medlemmar. Vilka som står bakom sidan är oklart. Det ska dock nämnas att det där grasserar en del främlingsfientliga kommentarer , men självklart balanseras detta också upp av andra åsikter. Detta ska dock inte tolkas som en misstroendeförklaring mot denna Facebook-sida, men som så mycket annat på nätet kan det vara en idé att använda omdömet. Nyanserad debatt hittas med fördel i gruppen ”Stop Comics Censorship in Sweden!”.

Seriefandom har självklart surrat hela dagen, och vis av tidigare attacker på serier så är det en rad organisationer som varit ovanligt snabba på att uttala sig. Kampanjen Befria teckningarna som föddes under Mangamålet kom med en pressrelease där man bland annat uttryckte att Miris uttalande ”var behäftat med en mängd faktafel och visade dessutom att Behrang Miri inte var insatt i ämnet överhuvudtaget.” Seriefrämjandets ordförande Fredrik Strömberg gjorde ett uttalande till TT om att det inte går att gömma undan det som misshagar och kom senare med en pressrelease på SeF:s webbplats där han påpekade att serien ständigt får bli syndabock. Föreningen Generation T har självklart varit mycket aktiv under dagen. Johan Marcopoulos debatterade med Miri i TV4:s morgonsoffa och Björn Wahlberg (tillika Tintin-översättare) uttalade sig till TT, TV4 med flera.

Även internt har det kommit kritik mot tilltaget. Stadsbibliotekarien Inga Lundén sade till Svenska Dagbladet att: ”Det ingår inte i vår yrkesetik att göra sådana ingrepp i yttrandefriheten. Om man ger sig in i det och lyfter ut böcker som på något sätt för fram tvivelaktiga åsikter skulle det snart vara tomt på våra hyllor.” Även på Serieteket, som ligger granne med Tiotretton, vände man sig emot beslutet. Det ska också nämnas att det aldrig varit aktuellt att plocka bort Tintin-albumen från Serieteket, som formellt är ett vuxenbibliotek. Ola Hellsten och Anders Lundgren skrev på Serietekets blogg att varje bibliotek väljer sin egen inriktning och att det på inget sätt är självklart att alla måste ha ”Tintin i Kongo”, men att det var okunnigt och generaliserande att slänga ut Hergés samlade produktion av den anledningen. De påpekade också att serierna än en gång tycktes vara lovligt byte medan man i etablerad svensk barnlitteratur som Pippi-böckerna kommer undan med att Pippis pappa är ”negerkung”.

Strax före kl. 11 kom så besked att Kulturhuset gjorde helt om. Chefen Eric Sjöström och Behrang Miri förklarade att böckerna skulle finnas kvar och att beslutet gått för fort. ”Jag ville lyfta ett debattinlägg omkring diskrimineringsfrågor, men inser nu att det är fel att plocka bort litteratur”, meddelade Miri.

Tintin på Kulturhuset – censur eller debatt?

Ska vi censurera tidigare generationers kulturyttringar om de väcker anstöt eller ska vi lyfta fram dem, diskutera dem och skapa en förståelse för den tid i vilken de skapades?

Den konstnärlige ledaren för barn- och ungdomsverksamheten på Kulturhuset i Stockholm, Behrang Miri, gick nyligen ut i en debattartikel i Dagens Nyheter och angav att bland annat Tintin-albumen skulle tas bort från barn- och ungdomsbiblioteken på Kulturhuset. Till följd av detta uppstod en omfattande debatt som ledde till att Kulturhuset snabbt fick ändra på ett beslut som helt tydligt inte var väl genomtänkt eller förankrat.

Serien Tintin skapades i en annan era under förra århundradet och innehåller många exempel på fördomsfulla skildringar av såväl folkslag som nationaliteter, genus, yrken med mera. Att censurera dessa serier vore dock en farlig väg att vandra; en väg som i sin förlängning skulle kunna leda till att vi skapar ett curlingsamhälle där medborgarna inte har en förankring bakåt i tiden.

Frågan aktualiserar ett återkommande fenomen i den svenska samhällsdebatten om innehållet i kulturyttringar för barn och unga i allmänhet, och i konstformen tecknade serier i synnerhet. I förlängningen speglar detta en ängslig inställning till bilden som kulturyttring. Det är tydligt att texter inte är lika hotande som bilder. I Sverige hade vi en omfattande moralpanik kring tecknade serier på 1950- och 60-talen; en genomgående negativ debatt som påverkade generationer av föräldrar, lärare och bibliotekarier. Serier påstods göra barn och ungdomar till ungdomsbrottslingar och analfabeter.

Att synen på serier som farliga lever kvar i vårt samhälle blev tydligt när det så kallade ”Mangamålet” nyligen debatterades. Där framkom det att nu gällande svensk lagstiftning likställer tecknade bilder med fotografier i frågan om barnpornografi, samtidigt som motsvarande skildringar i text inte är olagliga.

Nu har alltså debatten om de tecknade seriernas påverkan tagits upp igen och även om censurbeslutet i detta fall drogs tillbaka är det symptomatiskt att serier blir syndabock. Konstformen tecknade serier är sedan mer än hundra år tillbaka en viktig del av Sveriges kultur. Välmenande men ogenomtänkta censurivrare som vill skydda, oftast yngre, läsare tar dock ofta sikte på serier utan att ha någon större förståelse för denna konstforms historia eller särart. Det stora stöd som helt tydligt fanns för att stoppa denna ogenomtänkta censurering är dock ett tecken på att det svenska samhället håller på att förändras.

Seriefrämjandet förespråkar att serier genomgående behandlas på samma nivå som andra konstformer och att äldre serier läses och diskuteras för att ge perspektiv bland annat på tiden då de skapades.

Fredrik Strömberg, ordförande Seriefrämjandet samt författare till böcker som »Black Images in the Comics«, »Jewish Images in the Comics« och »Comic Art Propaganda«.

Läs mer om frågan om Tintin och censur i: