avatar
: Tintin på Kulturhuset – censur eller debatt?

bob191s28

Ska vi censurera tidigare generationers kulturyttringar om de väcker anstöt eller ska vi lyfta fram dem, diskutera dem och skapa en förståelse för den tid i vilken de skapades?

Den konstnärlige ledaren för barn- och ungdomsverksamheten på Kulturhuset i Stockholm, Behrang Miri, gick nyligen ut i en debattartikel i Dagens Nyheter och angav att bland annat Tintin-albumen skulle tas bort från barn- och ungdomsbiblioteken på Kulturhuset. Till följd av detta uppstod en omfattande debatt som ledde till att Kulturhuset snabbt fick ändra på ett beslut som helt tydligt inte var väl genomtänkt eller förankrat.

Serien Tintin skapades i en annan era under förra århundradet och innehåller många exempel på fördomsfulla skildringar av såväl folkslag som nationaliteter, genus, yrken med mera. Att censurera dessa serier vore dock en farlig väg att vandra; en väg som i sin förlängning skulle kunna leda till att vi skapar ett curlingsamhälle där medborgarna inte har en förankring bakåt i tiden.

Frågan aktualiserar ett återkommande fenomen i den svenska samhällsdebatten om innehållet i kulturyttringar för barn och unga i allmänhet, och i konstformen tecknade serier i synnerhet. I förlängningen speglar detta en ängslig inställning till bilden som kulturyttring. Det är tydligt att texter inte är lika hotande som bilder. I Sverige hade vi en omfattande moralpanik kring tecknade serier på 1950- och 60-talen; en genomgående negativ debatt som påverkade generationer av föräldrar, lärare och bibliotekarier. Serier påstods göra barn och ungdomar till ungdomsbrottslingar och analfabeter.

Att synen på serier som farliga lever kvar i vårt samhälle blev tydligt när det så kallade ”Mangamålet” nyligen debatterades. Där framkom det att nu gällande svensk lagstiftning likställer tecknade bilder med fotografier i frågan om barnpornografi, samtidigt som motsvarande skildringar i text inte är olagliga.

Nu har alltså debatten om de tecknade seriernas påverkan tagits upp igen och även om censurbeslutet i detta fall drogs tillbaka är det symptomatiskt att serier blir syndabock. Konstformen tecknade serier är sedan mer än hundra år tillbaka en viktig del av Sveriges kultur. Välmenande men ogenomtänkta censurivrare som vill skydda, oftast yngre, läsare tar dock ofta sikte på serier utan att ha någon större förståelse för denna konstforms historia eller särart. Det stora stöd som helt tydligt fanns för att stoppa denna ogenomtänkta censurering är dock ett tecken på att det svenska samhället håller på att förändras.

Seriefrämjandet förespråkar att serier genomgående behandlas på samma nivå som andra konstformer och att äldre serier läses och diskuteras för att ge perspektiv bland annat på tiden då de skapades.

Fredrik Strömberg, ordförande Seriefrämjandet samt författare till böcker som »Black Images in the Comics«, »Jewish Images in the Comics« och »Comic Art Propaganda«.

Läs mer om frågan om Tintin och censur i:

SeFs nyhetsbrev november 2012

SeFs nyhetsbrev – webbversion

avatar

About Fredrik Strömberg

Fredrik Strömberg är författare, journalist, pedagog och curator. Han är ordförande i Seriefrämjandet, en av redaktörerna för tidskriften Bild & Bubbla och lärare på Serieskolan i Malmö. Han är författare till böcker som Black Images in the Comcis, The Comics Go to Hell, Comic Art Propaganda och Swedish Comics History.
This entry was posted in Aktuella ämnen, Förstasidan, SeFs nyhetsbrev november 2012, Senaste, Seriefrämjandet and tagged , , , , , . Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>