Strindberg på Tidö Leksaks- och Seriemuseum 17 juli – 12 augusti
Tidö Leksaks- och Seriemuseum presenterar stolt en utställning om författaren August Strindberg, sedd genom ett antal svenska serieskapares ögon, och vassa pennor. Utställningen ”Livet är inget för amatörer” består av stora panoraman, skapade av några av Sveriges mest spännande serieskapare, samt original från serier om och kring Strindberg.
Utställningen är producerad av Seriefrämjandet och debuterade på Festival International de la Bande Dessinée Angouleme, Frankrike – Europas största seriefestival, för att sedan gå vidare till Svenska Institutet i Paris. Efter stopp i Erlangen, Tyskland, visas den nu på Tidö Leksaks- och Seriemuseum.
Invigning 17 juli kl 14.00:
Utställningen invigs tisdagen den 17 juli kl 14.00 av utställningens kurator, Josefin Svenske, som kommer att guida genom en oväntad och spännande serievärld lika mångfacetterad som Strindberg själv!
”Livet är inget för amatörer” på Tidö Leksaks- och Seriemuseum:
Datum: 17 juli – 12 augusti
Tid: Tidö Leksaks- och Seriemuseum har öppet tisdag-söndag kl 11.00 -17.00
Plats: Tidö Slott
Besök http://www.tidoslott.se/museet/ för mer information om Tidö Leksaks- och Seriemuseum.
Serieskaparna som deltar i utställningen är: Loka Kanarp, Kolbein Karlsson, Joanna Rubin Dranger, Knut Larsson, Matilda Ruta, Anneli Furmark, Fabian Göransson, Malin Biller, Joanna Hellgren.
Utställningen är producerad av Seriefrämjandet. Producent: Fredrik Strömberg, Kurator: Josefin Svenske, Koordinator: Anders Bo Johansson.
Strindbergsommar på Sörmlands museum
Mellan midsommardagen 23 juni och 30 september kommer en lite annorlunda och nytryckt variant av ”Livet är inget för amatörer – Svenska serieskapare tolkar August Strindberg” visas på Sörrmlands museum som en del av ”Strindbergsommar”, ett samarbete mellan Sörrmlands museum, Scenkonst Sörmland, Nynäs slott, Sörrmlands Naturbruk och Länsbiblioteket. Fram till 19 augusti är det öppet dagligen och därefter under helger. Fri entré.
Besök http://www.sormlandsmuseum.se/strindbergssommar för mer information om Strindbergsommar och utställningen!
Datum: 23 juni – 30 september.
Tid: Öppet dagligen 23/6–19/8 kl. 10-17. Förlängt kvällsöppet då Fröken Julie spelas. Helgöppet 25/8–30/9 kl. 10–16.
Plats: Sörrmlands museum, Nynäs slott.
Serieskaparna som deltar i utställningen är: Loka Kanarp, Kolbein Karlsson, Joanna Rubin Dranger, Knut Larsson, Matilda Ruta, Anneli Furmark, Fabian Göransson, Malin Biller, Joanna Hellgren.
Utställningen produceras av Seriefrämjandet. Producent: Fredrik Strömberg, Kurator: Josefin Svenske, Koordinator: Anders Bo Johansson.
Strindberg i Tyskland
Just nu visas utställningen ”Livet är inget för amatörer” i Erlangen, Tyskland i samband med Comic Salon (7–10 juni), en av Europas största seriefestivaler!
Utställningen kommer visas där till och med den 30 juni. Den 10 juni kl. 16:00 kommer även svenska serieskaparen Knut Larsson som bidragit till utställningen att delta i ett samtal om Strindberg med Marika Lagercrantz, kulturråd på ambassaden i Berlin. Platsen för samtalet är Buergersaal, Palaise Stutterheim.
Källa: Anders Johansson, utställningskoordinator
Joanna Rubin Dranger – ”Fröken Märkvärdig & Strindgren”
Fröken Märkvärdig kastas mellan självförakt och hybris. Hon ÄR sina prestationer och kan hon inte prestera något värdefullt är hon ingen-ingen alls. Men kan man verkligen tro på sig själv när ingen annan tror på en?
”Man måste vara en av de tio bästa i världen!” kräver fröken Märkvärdigs far. ”Du får inte vara så överkänslig! Du måste bli NormalSpeciell”, kräver hennes mor.
August Strindberg är en internationell symbol för ”Det Stora Konstnärliga Geniet” och liksom fröken Märkvärdig kastas Strindberg mellan hopp och förtvivlan, mellan ljus och mörker, mellan hybris och självförakt. Dokumenterat krontokig, sjukligt svartsjuk och paranoid – och till på köpet ändrar han ståndpunkt i varannan mening, gör sig ovän med alla och tror sig kunna skapa guld!
Nu sitter Det Stora Geniet Strindgren, liten som en docka (förminskad av den inkorrekta namnskylten!) och liksom Fröken suckar han ensam i mörkret:
”Det är synd om människorna … men det är mest synd om mig!”
Joanna Rubin Dranger
Joanna Rubin Dranger är född 1970 och verksam i Stockholm. Rubin Dranger är mest känd för sina serieromaner, ”Fröken Livrädd & kärleken” samt ”Fröken Märkvärdig & karriären”, som också finns utgivna över hela världen. Hon vann stora illustratörspriset 2000, Urhunden-priset 2002 för ”Fröken Märkvärdig & karriären”, samt en mängd internationella kortfilmspriser för filmversionen av ”Fröken Märkvärdig & karriären”. Rubin Dranger är också professor på Grafisk Design & Illustration på Konstfack i Stockholm.
Mer av Joanna Rubin Dranger
- ”Alltid redo att dö för mitt barn”, Bonnier, Sverige 2008
- ”Lyckostpulvret och andra sedelärande berättelser”, Bonnier, Sverige 2007
- ”Askungens syster och andra sedelärande berättelser”, Bonnier, Sverige 2005
- ”Watashi o sagushi ni: Hontô no jibun o mitsukeru kokoro no tabi”, Wani bukusu, Japan 2004
- ”Miss Remarkable & Her Career”, Penguin Books, USA 2003
- ”Fräulein Liv & die Liebe”, Wunderlich, Tyskland 2001
- ”Fröken Märkvärdig & karriären”, Bonnier, Sverige 2001
- ”Fröken Livrädd & kärleken”, Bonnier, Sverige 1999
Malin Biller – ”Fröken August”
Det är en helt vanlig dag år 1904. Sommarkostymen hänger prydligt på stolen intill. August Strindberg provar i vanlig ordning sin hustrus kläder, och avnjuter lite likör, i tron att hon är på teatern. Så är inte fallet just denna ödesdigra dag. Harriet Bosse kommer på sin man mitt i transvestitorgien.
Jag kallar min bild ”Men käre August!” Inspirationen till den fick jag efter att ha läst på lite om vår nationalskald. Han framstår ju inte som en sympatisk kille som man skulle vilja umgås med längre stunder.
Hur fick han egentligen en så vriden hatkärlek till det täcka könet? Var det inte i själva verket en längtan att få klä sig i frasiga spetsar och sätta rouge på kind, som drev August till en sådan ilska mot kvinnan? Det lär vi aldrig få veta. Men just denna sommardag år 1904 (som förmodligen var orsaken till den förestående skilsmässan makarna emellan!) låter jag i alla fall mannen som gillade att pennfajtas iklä sig rollen som ljuv dam: Fröken August.
Malin Biller
Malin Biller är född 1979 i Helsingborg, nu verksam i Oxelösund. Biller är mest känd för sina strippar och satiriska humorserier, men också för sin självbiografiska serieroman ”Om någon vrålar i skogen”, för vilken hon förärades Urhunden-priset för bästa album 2010. Biller vann andra pris i Kemis Nordiska Serietävling i både strippkategorin och novellkategorin 2006 samt första pris i Seriefrämjandets barnserietävling 2003 och tilldelades Gustaf Fröding-stipendiet 1998. Biller har medverkat flera i utländska antologitidningar, som slovenska Stripburger och norska Nemi.
Läs mer av Malin Biller
- ”Om någon vrålar i skogen”, Optimal, Sverige 2010
- ”Ilobilleri”, Arkinen Banaani, Finland 2010
- ”LyckoBiller”, Egmont Kärnan, Sverige 2009
- ”Du vet att du vill!”, Egmont Kärnan, Sverige 2008
- ”Billerboken”, Collage förlag, Sverige 2005
- ”Välkommen till Hammarö”, Seriefrämjandet, Sverige 2003
Matilda Ruta – ”Strindberg klockan fyra på natten”
Metoden med kollage är skör och slumpartad och det passar Strindbergs pjäs ”Ett drömspel” och manifestet ”Liten katekes för underklassen”, som jag ville göra serie på. Skär man på ett ställe i mönstret raseras det på ett annat håll. Bryggorna som håller uppe något kan se ut att vara överflödiga tills de skärs bort och mönstret faller. Det går inte att skissa. Man måste jobba med en dubbel blick och se både hålet och ytan. Med svåra mönster ställs man inför alternativen att komplicera bilden men riskera att pappret går sönder, eller nöja sig med en halvbra bild som är hel.
Ju längre jag jobbat med Strindberg, desto mindre förstår jag honom. Han är så velig, ibland tycker han det ena och ibland det andra. Efter en tids luskande i vad han egentligen tycker och vad jag egentligen tycker om honom, blev jag sur och trött på att försöka förstå gnälliga män. Så jag gjorde en serie om mig och om att rita Strindberg klockan fyra på natten istället.
Matilda Ruta
Matilda Ruta är född 1982 i Stockholm, där hon också är verksam. Ruta är känd för sina illustrationer för stora varumärken, hotellkedjor, små band och teatrar. Hon är förutom serietecknare också bildredaktör för den anarkistiska tidningen Brand, startad redan 1898, och jobbar med Sveriges Radios barnkanal. Ruta har gjort två serienoveller som upplysningsmaterial om våldtäkt på uppdrag av Nationell kvinnofrid som delas ut gratis.
Mer av Matilda Ruta
- ”Tummelisa eller Den andra vildmarken”, Kolik, Sverige 2011
- ”Världens sämsta sommar”, Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), Uppsala universitet, Sverige 2010
- ”Det var den första helgen i juni”, Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), Uppsala universitet, Sverige 2009
Loka Kanarp – ”Odjuret”
Självbiografin är ett kärt tema för serietecknare, och Strindberg är en föregångare med ”En dåres försvarstal” (1893). Romanen kan ses som en bitter hämndskrift mot hans första hustru Siri von Essen, men så ytligt bör den inte läsas. Samtidigt som berättaren gör allt för att smäda hustrun och vinna läsarens sympati lyckas han knappast skyla sina egna fel. Läsaren bildar sig en egen uppfattning, och därför får inte kvinnohatet någon seriös effekt.
Mannen vill sätta hustrun på piedestal, men hon lyckas aldrig leva upp till hans höga förväntningar. Men är hon så hemsk egentligen? Bortom glåporden beskrivs hon som känslostyrd, ärelysten, liderlig och frihetstörstande. Men inte mer än den manlige berättaren själv.
Episoden om hunden är en av de mest komiska. Den visar vad som kan hända när två människor lever alltför tätt tillsammans utan att kunna lägga band på sina lägsta känslor. Själv kan jag känna igen mig i båda karaktärerna.
Loka Kanarp
Loka Kanarp är född 1981 i Stockholm. Har bott i Malmö, men är nu verksam i Stockholm. Kanarp är främst känd för sina historiska kvinnoporträtt som samlades i boken ”Pärlor och patroner”. Kanarp är flerfaldigt prisbelönt, hon vann bland annat Grand Prix i Nordiska Serienovelltävlingen i Kemi 2005. Med ”Pärlor och patroner” blev hon nominerad till Urhunden, fick Kommunals Kulturpris hedersomnämnande samt Svenska Serieakademins diplom 2010.
Mer av Loka Kanarp
- ”La maison de la faim”, Actes Sud/ L’An 2, Frankrike 2011
- ”Hungerhuset”, medförfattare Carl-Michael Edenborg, Kolik, Sverige 2011
- ”Pärlor och patroner: 60 historiska kvinnoporträtt”, Kolik, Sverige 2009
- ”Till mina vänner och ovänner”, Kartago, Sverige 2006
Per Demervall & Ola Skogäng – ”Döda rummet”
”Döda rummet” är en serieroman som utspelar sig i ett fiktivt Stockholm – en episk äventyrsberättelse som är en blandning av ”Matrix”, ”Blade Runner” och en stor dos Strindberg!
Albumet görs i tätt samarbete av oss båda: Per Demervall och Ola Skogäng. Vi berättar och tecknar handlingen ur var sin huvudpersons perspektiv, i våra respektive stilar. Vi träffades i samband med utställningen ”Stockholm i serier” på Stadsbiblioteket i Stockholm, där idén till ett gemensamt projekt föddes.
Boken kommer att utges på svenska av förlaget Ekholm & Tegebjer och släpps den 14 maj 2012 klockan 16.30 – vilket är det exakta datum och klockslag då Strindberg lämnade jordelivet.
Per Demervall och Ola Skogäng
Per Demervall är född 1955 i Stockholm, där han också är verksam. Demervall har arbetat som serieskapare, illustratör och AD sedan slutet av 70-talet och har bland annat skapat en serieversion av Strindbergs ”Röda rummet”. Bland hans senare produktion märks ”Det var inte så länge sen…”, en självbiografisk serieroman tydligt inspirerad av Will Eisner.
Ola Skogäng är född 1974 i Enköping, där han också är verksam. Skogäng är illustratör och serieskapare som tecknar i en klara linjen-inspirerad stil, med influenser av Hergé, Jacques Tardi och Mike Mignola. Han är mest känd för bokserien ”Theos ockulta kuriositeter”, som utkommit i tre volymer på svenska och på franska. Som illustratör har han arbetat för både film och TV.
Mer av Per Demervall
- ”Döda rummet” (med Ola Skogäng), Ekholm & Tegebjer, Sverige 2012
- ”Rosenhanes äventyr – Kaffe eller te?”, Demervalls, Sverige 2008
- ”Det var inte så länge sen…”, Demervalls, Sverige 2005
- ”Röda rummet”, Demervalls, Sverige 2003
- ”Jönssonligan – På fri fot”, Atlantic Förlag, Sverige 1998
- ”Jönssonligan – Tajmat och klart”, Atlantic Förlag, Sverige 1993
- ”Röda rummet del II” (text: August Strindberg), Alvglans, Sverige 1988
- ”Röda rummet del I” (text: August Strindberg), Alvglans, Sverige 1986
- ”Gyllene Rosens äventyr – Lutans hemlighet”, Carlsen/if, Sverige 1984
Mer av Ola Skogäng
- ”Döda rummet” (med Per Demervall), Ekholm & Tegebjer, Sverige 2012
- ”I dödsskuggans dal”, Ekholm & Tegebjer, Sverige 2011
- ”Théo: Le missionaire du Diable”, Les 400 Coups, Kanada 2011
- ”Théo: La Confrérie de l’étrange”, Les 400 Coups, Kanada 2010
- ”Théo: Le Vampire de Stockholm”, Les 400 Coups, Kanada 2010
- ”De förlorade sidornas bok”, Ekholm & Tegebjer, Sverige 2010
- ”Mumiens blod”, Kartago, Sverige 2008
Knut Larsson – ”Strindberg och döden”
Det är nu hundra år sedan August Strindberg dog. Strindberg trodde att man efter döden hamnar i ett slags väntrum innan man vidarebefordras till himmel eller helvete. Han var inspirerad av Emanuel Swedenborgs tankar.*
Detta dödens väntrum såg även Strindberg i Arnold Böcklins kända målning ”Toten-Insel” [Dödens ö].** Det var Strindbergs favorittavla och fick utgöra fonden i slutet av pjäsen ”Spöksonaten”. Han påbörjade även en uppföljare till ”Spöksonaten” vid namn ”Toten-Insel” men pjäsen fullbordades aldrig.
Min serie är också ett fragment, något ofullbordat. ”Dödens ö” är bara början. Eller som Strindberg skrev: ”vilostationen, eller sommarlovet efter första döden”,
Knut Larsson
* Emanuel Swedenborg (1688–1772). Svensk vetenskapsman, filosof, bibeltolkare, teosof, kristen mystiker och teolog.
** Arnold Böcklin (1827–1901). Schweizisk målare, symbolist. Målade fem varianter av ”Toten-Insel”. Reproduktioner av tavlan såldes i massupplaga.
Knut Larsson är född 1972 i Stockholm, där han också är verksam. Larsson är känd för sina ofta ordlösa historier och böcker. Han har även gjort film av sina bilder. Larsson har medverkat i en mängd internationella serietidskrifter som Electrocomics och C’est Bon Anthology. Larsson vann andrapriset i Kemi Seriefestivals Nordiska serietävling, novellkategorin 1999 och är illustratören bakom reklamfilmen för Majblomman, som 2004 fick Guldägget i kategorin ”Ideella organisationer”.
Mer av Knut Larsson
- ”Krokodilstaden”, Kartago, Sverige 2008
- ”Kolonialsjukhuset: en kolonialläkares anteckningar”, Sanatorium, Sverige 2006
- ”Biografmaskinisten”, Film & TV, Sverige 2004
- ”Lokmannen”, Kartago, Sverige 2003
- ”Morfars verkstad”, Seriefrämjandet, Sverige 2003
- ”Canimus”, Kartago, Sverige 2001
Henrik Lange – ”Varning för Strindberg”
För mig är Strindberg urtypen för hur en konstnär ska vara, trägen, genial, kärleksfull, humoristisk, hatisk, ödmjuk, stolt, och galen. Till och med hans frisyr är för mig en sann konstnärs frisyr.
Strindberg behövde aldrig låtsas. Han var Strindberg till 100 procent dygnet runt. Hela hans liv blev till ett konstverk där till och med hans galenskap blev till konst. För mig blev Strindberg aldrig gammal. Hans eld tycktes aldrig falna.
Som serietecknare letar man efter ofta efter stereotyper både till utseende och beteende och det kanske är därför jag tycker om Strindberg och ville göra en bok om honom.
I min kommande bok ”Absolut Strindberg” [Kartago, 2012] går jag igenom hans liv, romaner, dramer i ett komprimerat format. Strindberg skulle nog bli rosenrasande om han fick se sitt ”Ett drömspel” nerbantat till fyra serierutor men samtidigt nog bli glad, att han 100 år efter sin bortgång alltjämt läses över hela världen. För det han skrev är fortfarande så bra att en varning måste utfärdas: Börja inte att läsa Strindberg … för alla andra böcker blir så mycket sämre.
Henrik Lange
Henrik Lange är född 1972 i Göteborg där han också är verksam. Känd för sina böcker med ytterst sammanfattade serier om böcker och filmer, där fyra rutor ger läsaren ”Bibeln”, ”Hajen” och ”Utvandrarna” på ett ögonblick. Lange fick Författarfondens arbetsstipendium år 2000. Han illustrerar också mängder med barnböcker och i tidningar för både barn och vuxna.
Mer av Henrik Lange
- ”Absolut Strindberg”, Kartago, Sverige 2012
- ”Den sämsta får du gratis”, Kartago, Sverige 2011
- ”Pappa: för dig som har bråttom”, Kartago, Sverige 2010
- ”90 livres cultes à l’usage des personnes pressées”, Editions çà et là, Frankrike 2010
- ”90 autres livres cultes à l’usage de personnes pressées”, Editions çà et là, Frankrike 2010
- ”90 classic books for people in a hurry”, Nicotext, Sverige 2009
- ”99 movies for people in a hurry”, Nicotext, Sverige 2009
- ”96 romaner för dig som fortfarande har bråttom”, Kartago, Sverige 2009
- ”99 filmer du slipper se”, Nicotext, Sverige 2009
- ”80 romaner för dig som har bråttom”, Kartago, Sverige 2007
- ”Klona mig långsamt älskling”, Seriefrämjandet, Sverige 2007
- ”Inget lik”, Seriefrämjandet, Sverige 2004
Joanna Hellgren – ”Ett liv och ett liv”
Hundratjugosex år efter Arvid Falk och ”Röda rummet” befolkas Stockholm av andra konstnärsyngel. Inte är de på Berns, men på många andra lokaler. De slipper elda upp sitt golv eller pantsätta sina kläder, men lätt är det inte att etablera sig.
Att någon varit radikal kan vara svårt att ta till sig när det upprepas av alla delar av etablissemanget. Strindbergs berömmelse kan dämpa lusten att läsa honom. Jag läste ”Röda rummet” som tonåring och när jag nu gjorde om det förvånades jag över hur mycket jag minns men glömt varifrån, och hur mycket jag glömt: att den var så rolig.
Enligt litteraturkanon hade Strindberg få kvinnliga kollegor. Flera projekt har under 2000-talet försökt ändra den historieskrivningen genom att återigen sätta upp pjäser av 1880-talets samhällsdebatterande, populära och provocerande författarinnor. Dit hörde Anne Charlotte Leffler och Alfhild Agrell. Frida Stéenhoff, verksam 1890–1920, introducerade den moderna användningen av termen feminism i Sverige.
Joanna Hellgren
Joanna Hellgren är född 1981 i Stockholm. Har bott i Paris och New York, nu verksam i Stockholm. Hellgren är känd för sina serieromaner om föräldralösa Frances och hennes släkt i böckerna som bär huvudfigurens namn, samt för sina illustrationer. Joanna var dubbelt nominerad på seriefestivalen i Angoulême i Frankrike 2009, både för bästa franska seriealbum och för Artémisia-priset, som belönar bästa album av kvinnliga serietecknare.
Mer av Joanna Hellgren
- ”Frances Épisode 3”, Éditions Cambourakis, Frankrike 2012
- ”Frances II”, Galago, Sverige 2010
- ”Frances Épisode 2”, Éditions Cambourakis, Frankrike 2010
- ”Frances I”, Galago, Sverige 2009
- ”Frances Épisode 1”, Éditions Cambourakis, Frankrike 2008
- ”Mon frère nocturne”, Éditions Cambourakis, Frankrike 2008
- ”Min nattbror”, Författares Bokmaskin, Sverige 2006
Anneli Furmark – ”August & jag”
Jag har alltid tyckt att Strindberg har en stark och tydlig röst som hörs tvärs genom seklet. En röst som jag förstås inte håller med särskilt ofta, men ändå. I samma ögonblick som jag läser något han skrivit börjar den inre diskussionen: ”Hur (fan) menar du nu? Men har du tänkt på…” osv. Jag vet inte många andra författare som fungerar så.
Strindberg är förfärlig, men hudlös och det skiljer honom från många andra patriarkala författare. Dessutom är han så bra på vardagsskildringar, han har till exempel ett så ömt förhållande till blommor, barn och mat.
Boken ”August & jag” handlar om Sigrid, en ung litteraturstudent, som tar en promenad i trakterna av Tegnérlunden i Stockholm en slaskig januaridag och tilltalas av en djupt förvirrad man i ålderdomliga kläder. Hon känner genast igen mannen och hjälper honom hem till Blå tornet. Hur kan den store författaren dyka upp levande nästan hundra år efter sin död? Hur ska han få sin middag när hushållerskan försvunnit? Och framförallt: hur ska man förklara för August Strindberg hur arg man alltid har varit på honom och nå fram till honom över bråddjupet av ett sekel?
Anneli Furmark
Anneli Furmark är född 1962 i Vallentuna. Uppvuxen i Luleå, nu verksam i Umeå. Känd för sina serieromaner samt akvareller. Furmark har vunnit Urhunden-priset för årets bästa svenska seriebok två gånger, för ”Jamen förlåt då” (2008) och ”Amatörernas afton” (2005). År 2010 vann Furmark även Adamson-statyetten. ”Fiskarna i havet” har översatts till franska och Furmark har medverkat i en mängd internationella serietidskrifter som kanadensiska Drawn & Quarterly Showcase och finska Glömp. Furmark föreläser på bland annat Umeå konsthögskola.
Mer av Anneli Furmark
- ”Jordens medelpunkt”, Kartago, Sverige 2012
- ”Peindre sur le rivage”, Actes Sud/L’An 2, Frankrike 2010
- ”Fiskarna i havet”, Kartago, Sverige 2010
- ”August & jag”, Galago, Sverige 2009
- ”Jamen förlåt då”, Kartago, Sverige 2007
- ”Amatörernas afton”, Optimal Press, Sverige 2004
- ”Tant Oro slår en signal”, Seriefrämjandet, Sverige 2003
- ”Labyrinterna och andra serier”, Optimal Press, Sverige 2002