Seger! Mangamålet ogillas av Högsta domstolen
Högsta domstolen har nu avkunnat dom i det så kallade mangamålet (till och med Högsta domstolen kallar det så…) och översättaren Simon Lundström frias! Den fullständiga domen kan laddas ner från Högsta domstolens officiella webbplats.
Det här är naturligtvis goda nyheter, inte bara för Lundström, som jag förutsätter får tillbaka sina översättarjobb nu när han blivit friad, men också för hela Sverige eftersom det nu finns en avgränsning: en viss grad av overklighet innebär att teckningar/konst kan klassas som fiktion och därmed inte kan betraktas som brottsliga.
Det enda problemet är att domstolen inte löpte linan ut och förklarade att all fiktion är undantagen från barnpornografilagen. Högsta domstolen klassade 38 av 39 bilder som fantasifigurer som man inte kunde tillämpa barnpornografilagen på. Tyvärr tyckte domstolen att den snart ökända ”39:e bilden” var så pass realistisk att den kunde klassas som barnporr. Samtidigt slog de fast att Lundström är en expert på manga och att innehav av en enstaka bild då kan vara okej enligt lagens mening.
Eftersom jag var ett av expertvittnena i Högsta domstolen har jag sett alla bilderna i fråga, och jag anser inte att någon bild var så mycket mer realistisk än någon annan. Det enda man kan anföra om den 39:e bilden – som fortfarande är olaglig att betrakta och därför inte får visas här – är att den är ritad i en mer europeisk stil, vilket kan ha varit vad som skilde den från de andra bilderna då fallet till stor del kommit att handla om manér och klichéer i japanska serier. Vad som är allvarligt är dock att om nu rätten klassat teckningar som fantasifigurer, så känns det rätt godtyckligt att då undanta en av bilderna. Bara det faktum att alla tre instanserna i det svenska rättsväsendet har haft olika åsikter om vad som är och vad som inte är barnpornografi (länsrätten: 52 bilder, Svea hovrätt: 39 bilder, Högsta domstolen: 1 bild) ger vid handen att lagen är godtycklig och minst sagt svår att tillämpa.
Allt detta talar otvetydigt för att lagen måste ändras, och den här domen tillsammans med den allmänna opinionen borde leda till att något snart händer på den fronten.
Men nu är det dags att sluta gnälla och istället glädjas åt att förståndet har segrat över en inte så genomtänkt lagtext. Vi vann!
Om du vill läsa mer om mangamålet finns det fler artiklar på Sekventiellt.se eller på Bildobubbla.se.
Texten publicerades ursprungligen på Sekventiellt.se den 15 juni 2012 (länk). Översättning: David Haglund.
Nu samlar vi alla texter om mangamålet
Allt som skrivits på bildobubbla.se om det så kallade mangamålet finns nu samlat på ett ställe.
För en tid framöver kommer vi ha länkar till alla dessa texter lätt åtkomliga i vänsterspalten på förstasidan på Bild & Bubbla-sajten. Här kommer också alla nya texter om ämnet att hamna.
Rent tekniskt har vi skapat en kategori som heter ”Mangamålet” ifall man i framtiden vill söka efter dessa artiklar på webbplatsen.
Vi vill också påminna om den länklista till artiklar, ledare och bloggar som vi tog fram redan när den ursprungliga domen kom. Den hittar du här.
Just nu: följ mangamålet via Twitter
Följ mangamålet i Hösta domstolen i realtid via Twitter!
Några personer finns på plats i rättssalen och rapporterar fortlöpande via sociala medier som just Twitter. Sök på Twitter efter hashtaggen #mangamålet, eller för den som inte är så hemma på Twitter är det bara att klicka här för att komma till en webbsida med alla inlägg.
Hittills idag har Johan Höjer från serieskolan i Gävle varit expertvittne, nu följd av Fredrik Strömberg från serieskolan i Malmö och Seriefrämjandet.