Sök...
Generic filters
Exact matches only
Filter by Custom Post Type

Nyheter om Fredrik Strömberg

Jubileumsfesten

Den 7 december 2018 – på självaste 50-årsdagen – hölls Seriefrämjandets stora jubileumsfest på Dieselverkstaden i Stockholm. Föreningen bildades vid samma datum 1968, då det allra första mötet hölls, även det i huvudstaden.

Här är några bilder från festkvällen! (Foton av Rolf Lindby.)

Seriefrämjandets vice ordförande, tidigare ordförande i 20 år, Fredrik Strömberg och verksamhetsledare Jamil Mani hälsar publiken välkomna till jubileumsfesten.

Fem av dem som var med och grundade föreningen på det första mötet 1968 deltog i festen och hedrades för sin gärning för föreningen. Dessa var, från vänster till höger, Janne Lundström, Magnus Knutsson, Klas Reimers, Peter Jarbratt och Love Arbén.

Under kvällen utsågs dessutom två nya hedersmedlemmar, nämligen Göran Ribe och Agneta Hallin. Ett hedersmedlemskap kan tilldelas en person som gjort en betydande insats för föreningen eller för serier i Sverige. På bilden syns Göran Ribe ta emot blommor och diplom av Fredrik Strömberg.

På scen hölls även ett panelsamtal om föreningens och de tecknade seriernas historia, från 60-talet fram till idag. Medverkade gjorde Janne Lundström, Magnus Knutsson, Göran Ribe, Thomas Karlsson, Fredrik Strömberg och Thomas Storn.

I publiken fanns medlemmar från föreningen och aktiva i seriebranschen. Det var en varm och trevlig stämning under hela kvällen, som bjöd på många skratt!

Rapport från Seriefrämjandets årsmöte 2017

Den 29 april hölls Seriefrämjandets årsmöte 2017 på Seriegalleriet i Stockholm. Stora delar av styrelsen byttes ut med en jämnare könsfördelning och större geografisk spridning som följd. Ny ordförande blev Thomas Karlsson.

Elva medlemmar närvarade vid årsmötet, därtill hade 22 poströster inkommit. Mötet genomsyrades av optimism och valberedningen fick beröm för en väl utförd uppgift som förhoppningsvis ska ge föreningen en vitamininjektion med jämnare könsfördelning och större geografisk spridning på ledamöterna. Fredrik Strömberg lämnade ordförandeposten efter drygt 20 år som medfört en professionalisering av föreningens verksamhet och ersattes av Thomas Karlsson.

Karlsson har under de senaste åren varit drivande bakom en rad serierelaterade evenemang, som till exempel utställningen Seriernas värld och Örebro Seriefestival. Strömberg blev kvar i styrelsen i egenskap av vice ordförande. Till sekreterare omvaldes Ola Hammarlund medan Thomas Storn tog plats som kassör. Nya i styrelsen var serieskaparna Lisa Medin, Stef Gaines och Adrian Malmgren samt seriebibliotekarien Linda Gustafsson.

Seriefrämjandets årsmöte på Seriegalleriet 2017. Foto: David Haglund

Seriefrämjandets årsmöte på Seriegalleriet 2017. Foto: David Haglund

Årsmötet beslutade också att bifalla Gunnar Krantz motion om ett tillägg i stadgarna om att Seriefrämjandet ska ha ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv, för att bättre återspegla situationen på seriemarknaden. Motionen antogs enligt styrelsens förslag. Mötet konstaterade också att den nya styrelsens sammansättning återspeglar en höjd ambitionsnivå beträffande representation. En önskan framfördes om att få se det fortlöpande arbetet med detta tydligare beskrivet i kommande verksamhetsberättelser. Mer information om centrumbildningen i årsredovisningen efterlystes också.

Efter mötet intervjuades Seriegalleriets ägare Markku Haapala av Thomas Karlsson och deltagarna bereddes tillfälle att titta närmare på några riktiga godbitar från galleriets omfattande samling med original.

Debatten om Hedenhös

Den senaste stora debatten som handlat om tecknade serier kretsade kring de klassiska böckerna om Barna Hedenhös. Seriefrämjandet både uppmärksammade och deltog i en diskussion som liksom förr handlar om tecknade stereotyper.

I november förra året utbröt en debatt om Bertil Almqvists serie- och bilderböcker om Barna Hedenhös. De klassiska men nyaktuella böckerna stod modell för SVT:s julkalender, bland annat med nyutgivning av böckerna i samband med det.

Diskussionen satte igång när förlaget annonserade att man valde att inte återutge en av böckerna – ”Barna Hedenhös upptäcker Amerika” – med motiveringen att den innehåller ”förlegade värderingar”. Vad man syftade på var hur indianer porträtteras i boken, vilket kan kännas igen från debatten om ”Tintin i Kongo” som kritiserats för sin avbildning av kongoleser.

Seriefrämjandet uppmärksammade och deltog i debatten. Ordförande Fredrik Strömberg intervjuades i Rapport den 20 november. I Tankebubblan, Seriefrämjandets diskussionsgrupp på Facebook, pågick en flitig debatt. På frågan om det var rätt eller fel av förlaget att inte återutge boken tyckte en fjärdedel av gruppmedlemmarna att det var rätt och över hälften tyckte att det var fel.

Debatten om stereotyper i serier fortsätter. De senaste åren har den i Sverige handlat om Tintin och Barna Hedenhös, men det är en fråga som dyker upp med jämna mellanrum, och då ofta med samma serier som målet för kritiken.

Ny utställning om Sveriges seriehistoria

Sverige har en anrik och intressant seriehistoria som sträcker sig över århundraden och omfattar allt från enkla skämthistorier till intrikata serieromaner. För första gången kan du nu uppleva hela denna spännande historia i en och samma utställning – från 1800-talets konstnärliga experiment till 2000-talets svenska serieunder.

Utställningen bygger på Fredrik Strömbergs bok »Swedish Comics History«, produceras av Svenskt Seriearkiv samt Seriefrämjandet och kommer att visas runt om i Sverige från och med hösten 2013.

Är du intresserad av att boka utställningen? Kontakta då Seriefrämjandets kansli via 040-661 40 70 eller via [email protected]

Ny utställning om Sveriges seriehistoria

Sverige har en anrik och intressant seriehistoria som sträcker sig över århundraden och omfattar allt från enkla skämthistorier till intrikata serieromaner. För första gången kan du nu uppleva hela denna spännande historia i en och samma utställning – från 1800-talets konstnärliga experiment till 2000-talets svenska serieunder.

Utställningen bygger på Fredrik Strömbergs bok »Swedish Comics History«, produceras av Svenskt Seriearkiv samt Seriefrämjandet och kommer att visas runt om i Sverige från och med hösten 2013.

Är du intresserad av att boka utställningen? Kontakta då Seriefrämjandets kansli via 040-661 40 70 eller via [email protected]

Serievimmel på AltCom

Så var då AltCom över, Seriefrämjandets vuxenseriefestival i Malmö som den 7–11 november 2012 drog till sig både svenska och internationella serieskapare från den alternativa seriescenen. Festivalen bestod i huvudsak av tre saker, en gratis seriebok kallad ”NO BORDERS”, en seriemarknad samt en föreläsningsscen och bar.

Marcus Linda Lindmark föreläser om projektet "Transa på tåg" på AltCom 2012. Foto: Malin Lindroos.

Marcus Linda Lindmark föreläser om projektet ”Transa på tåg” på AltCom 2012. Foto: Malin Lindroos.

Själv siktade jag in mig på föreläsningsscenen först eftersom jag och Malin Lindroos skulle prata där om det kommande seriealbumet ”Transa på tåg”. Efteråt lockade baren och innan jag visste ordet av satt jag och skålade med den amerikanska seriehistorikern William H. Foster III och Seriefrämjandets egen historiker och ordförande Fredrik Strömberg. Efter en öl, lite seriesnack och ännu en föreläsning kändes det verkligen dags att träda in i Altcoms hjärta, seriemarknaden.

En av de utländska utställarna på AltCom 2012: Ivana Armanini, konstnärlig ledare för serieprojektet Komikaze i Kroatien. Foto: Marcus Linda Lindmark.

En av de utländska utställarna på AltCom 2012: Ivana Armanini, konstnärlig ledare för serieprojektet Komikaze i Kroatien. Foto: Marcus Linda Lindmark.

Mitt emot ingången uppenbarade sig genast Ivana Armanini, konstnärlig ledare för Komikaze, ett internationellt serieprojekt startat i Kroatien för 10 år sedan. Komikaze har inspirerat mer än 200 personer från 40 olika länder till att skapa serier. ”Det började som en hemsida för alternativserier dit serieskapare kunde skicka bidrag”, berättar Armanini. ”Sedan kom vi på att vi kunde göra ett urval av de serierna och trycka upp dem i album.”

Anders Lundell har gett sig på att skildra olika aspekter av döden. Här med första albumet i serien "Necromamic". Foto: Marcus Linda Lindmark.

Anders Lundell har gett sig på att skildra olika aspekter av döden. Här med första albumet i serien ”Necromamic”. Foto: Marcus Linda Lindmark.

Vid ett annat bord hittar jag Anders Lundell, som precis börjat teckna på en ny seriesvit som ska skildra olika aspekter av döden. ”Det är en modern apokalyptisk tolkning av uppenbarelseboken”, förklarar Lundell. Det första albumet i sviten heter ’Necromamic – The Diary of Vincent Wasp’ och kretsar kring nekromantikern Veronica som vill väcka sin döda mor till liv.” Om du vill köpa albumet är det bara att e-posta till [email protected] De kommande tre böckerna ska handla om odöda, att vara död och om den ultimata domedagen.

Jenny Taravosh skapar politiska, journalistiska serier. Foto: Marcus Linda Lindmark.

Jenny Taravosh skapar politiska, journalistiska serier. Foto: Marcus Linda Lindmark.

På festivalen träffar jag även Jenny Taravosh, som mest är inriktad mot att skapa politiska, journalistiska serier. Hon har tidigare varit i Serbien och samlat material, och nu planerar hon att resa runt i Balkan för att inspireras till en kommande serie.

Danska serieskaparen Rikke Hollander med en serie om ensamhet som handlar om en kille i rymden och hans guldfisk. Ur danska "Fantasmagoria". Foto: Marcus Linda Lindmark.

Danska serieskaparen Rikke Holænder med en serie om ensamhet som handlar om en kille i rymden och hans guldfisk. Ur danska ”Fantasmagori”. Foto: Marcus Linda Lindmark.

Ett färgstarkt seriealbum, som påminner mig lite om svenska Utopi, är ”Fantasmagori” som görs av ett dussintal olika tecknare, varav en är den danska serieskaparen Rikke Holænder. Hon berättar att en av hennes serier är en historia om ensamhet och handlar om en kille i rymden och hans guldfisk.

Serieskaparen och radioprofilen Sara Hansson var på AltCom 2012. Foto: Marcus Linda Lindmark.

Serieskaparen och radioprofilen Sara Hansson var också på AltCom 2012. Foto: Marcus Linda Lindmark.

Andra kända serietecknare jag mötte på festivalen var bland annat genuskritiska Sara Hansson, självbiografins mästare Daniel Ahlgren, den dekadenta prostitutionsskildraren Tinet Elmgren, samt ena halvan av Nosebleed studio, mangatecknarna Natalia och Catarina Batista.

Allt går att sälja med mördande reklam. Daniel Ahlgren var mycket aktiv i sin marknadsföring på AltCom. Foto: Marcus Linda Lindmark.

Allt går att sälja med mördande reklam. Daniel Ahlgren var mycket aktiv i sin marknadsföring på AltCom. Foto: Marcus Linda Lindmark.

 

 

Nya verksamhetsledare

Seriefrämjandet har fått nya verksamhetsledare. Jamil Mani och Fredrik Strömberg tillträdde i juli, med ansvar för att driva SeF:s verksamhet framåt.

Seriefrämjandet växer oavbrutet, något som syns i de välmatade verksamhetsberättelser som sänds ut en gång om året till alla medlemmar. SeF:s verksamhet har aldrig varit så omfattande och föreningen har aldrig tidigare kunnat ta ett så stort ansvar för konstformen tecknade serier.

All denna verksamhet ställer höga krav på SeF och vi har under ett antal år ägnat oss åt att utveckla vår organisation för att kunna möta dessa krav. Vi tar nu nästa steg i denna process i och med att Jamil Mani och Fredrik Strömberg tillträder som verksamhetsledare.

Jamil Mani är serieskapare, illustratör, grafisk designer samt curator för utställningar med bild- och seriekonst. Jamil är bland annat vice ordförande i SeF, redaktör för Bild & Bubbla, ledamot i Kulturrådets arbetsgrupp för bildverk och utbildad vid HDK i Göteborg samt Serieskolan i Malmö.

Fredrik Strömberg är civilekonom, gymnasieadjunkt, journalist, författare, forskare samt curator. Fredrik är bland annat ordförande i SeF, redaktör för Bild & Bubbla, kursansvarig på Serieskolan i Malmö, doktorand på Malmö högskola och redaktör för den akademiska tidskriften Scandinavian Journal of Comic Art.

Seriefrämjandets verksamhetsledare ansvarar för och leder det dagliga arbetet i organisationen. Verksamhetsledaren har även som uppgift att säkerställa att verksamheten fungerar och utvecklas på en professionell nivå.

Seger! Mangamålet ogillas av Högsta domstolen

Högsta domstolen har nu avkunnat dom i det så kallade mangamålet (till och med Högsta domstolen kallar det så…) och översättaren Simon Lundström frias! Den fullständiga domen kan laddas ner från Högsta domstolens officiella webbplats.

Det här är naturligtvis goda nyheter, inte bara för Lundström, som jag förutsätter får tillbaka sina översättarjobb nu när han blivit friad, men också för hela Sverige eftersom det nu finns en avgränsning: en viss grad av overklighet innebär att teckningar/konst kan klassas som fiktion och därmed inte kan betraktas som brottsliga.

Det enda problemet är att domstolen inte löpte linan ut och förklarade att all fiktion är undantagen från barnpornografilagen. Högsta domstolen klassade 38 av 39 bilder som fantasifigurer som man inte kunde tillämpa barnpornografilagen på. Tyvärr tyckte domstolen att den snart ökända ”39:e bilden” var så pass realistisk att den kunde klassas som barnporr. Samtidigt slog de fast att Lundström är en expert på manga och att innehav av en enstaka bild då kan vara okej enligt lagens mening.

Eftersom jag var ett av expertvittnena i Högsta domstolen har jag sett alla bilderna i fråga, och jag anser inte att någon bild var så mycket mer realistisk än någon annan. Det enda man kan anföra om den 39:e bilden – som fortfarande är olaglig att betrakta och därför inte får visas här – är att den är ritad i en mer europeisk stil, vilket kan ha varit vad som skilde den från de andra bilderna då fallet till stor del kommit att handla om manér och klichéer i japanska serier. Vad som är allvarligt är dock att om nu rätten klassat teckningar som fantasifigurer, så känns det rätt godtyckligt att då undanta en av bilderna. Bara det faktum att alla tre instanserna i det svenska rättsväsendet har haft olika åsikter om vad som är och vad som inte är barnpornografi (länsrätten: 52 bilder, Svea hovrätt: 39 bilder, Högsta domstolen: 1 bild) ger vid handen att lagen är godtycklig och minst sagt svår att tillämpa.

Allt detta talar otvetydigt för att lagen måste ändras, och den här domen tillsammans med den allmänna opinionen borde leda till att något snart händer på den fronten.

Men nu är det dags att sluta gnälla och istället glädjas åt att förståndet har segrat över en inte så genomtänkt lagtext. Vi vann!

Om du vill läsa mer om mangamålet finns det fler artiklar på Sekventiellt.se eller på Bildobubbla.se.

Texten publicerades ursprungligen på Sekventiellt.se den 15 juni 2012 (länk). Översättning: David Haglund.

Just nu: följ mangamålet via Twitter

Följ mangamålet i Hösta domstolen i realtid via Twitter!

Några personer finns på plats i rättssalen och rapporterar fortlöpande via sociala medier som just Twitter. Sök på Twitter efter hashtaggen #mangamålet, eller för den som inte är så hemma på Twitter är det bara att klicka här för att komma till en webbsida med alla inlägg.

Hittills idag har Johan Höjer från serieskolan i Gävle varit expertvittne, nu följd av Fredrik Strömberg från serieskolan i Malmö och Seriefrämjandet.

Lyckad Urhundenutdelning och seriefest

Torsdag 16 augusti delade Seriefrämjandet ut årets Urhundenplaketter. Årets utdelning ägde rum på Stockholmsterrassen, Stockholms Kulturhus’ takterrass, i samband med en seriefest som arrangerades av Serieteket på Kulturhuset och Seriefrämjandet. Hela arrangemanget ingick i Stockholms stads kulturfestival.

Efter en stunds minglande inleddes kvällen med en tecknartävling mellan ett italienskt lag från tecknarkollektivet Canicola (som gästade Serieteket under festivalen), bestående av Andrea Bruno Amanda Vähämäki och Alessandro Tota, och ett svenskt lag, bestående av Knut Larsson, Naomi Nowak, Johanna Hellgren och Marcus Nyblom. Tävlingen, som mycket förenklat gick ut på att de två lagen skulle teckna bilder efter förslag från publiken, vanns med liten marginal av det gästande laget. Domare var Serietekets Kristiina Kolehmainen samt Seriefrämjandets Patrik Schylström och Fredrik Strömberg (den senare biträdd av sonen Hugo).

Nina Hemmingsson tar emot Urhunden för bästa originalsvenska album på prisutdelningen 2007. Flankeras t.h. av Fredrik Strömberg och Ola Hammarlund.

Därefter var det dags för prisutdelningen. Som framgått tidigare gick Urhunden för 2006 års bästa originalsvenska seriealbum till Nina Hemmingssons ”Jag är din flickvän nu” (Kartago), och priset för 2006 års bästa till svenska översatta seriealbum gick till ”Broderier” av Marjane Satrapi (Ordfront Galago). Unghunden för insatser för barn- och ungdomsserier i Sverige gick till Ulf Granberg. Utdelare var Urhundenjuryns sekreterare Ola Hammarlund, och pristagarna presenterades av Seriefrämjandets ordförande Fredrik Strömberg. Eftersom Marjane Satrapi inte kunde närvara togs hennes plakett emot av Johannes Klenell från förläggaren Ordfront.

Ulf Granberg, legendarisk Fantomen-redaktör, tar emot Unghunden 2007 av Ola Hammarlund och Fredrik Strömberg.

Efter Urhundenutdelningen delade Kristiina Kolehmainen ut SPX-festivalens fanzinpris. Tyvärr var de inlämnade bidragen i år så få att man valt att inte dela ut ett förstapris. Publikomröstningen på årets SPX och juryn (bestående av Kristiina, Kulturhusets chef Uwe Bødewadt och den franske serieskaparen Yvan Alagbé) var dock eniga om att tilldela andrapriset till fanzinet ”The end of the world” av Matilda Ruta.

En rapport från utdelningen finns även på Fredrik Strömbergs hemsida.

Johannes Klenell från Ordfront Galago tar emot Urhunden å Marjane Satrapis vägnar 2007.