Svenska serier i Berlin
De kommer! … med nya serier från Sverige
Sie kommen! … mit neuen Comics aus Schweden
Sverige, Felleshus, 11 april–19 juni 2019
Dagens seriebransch i Sverige fullkomligt exploderar av talang, expressivitet och berättarglädje. Aldrig har det utkommit så många serieböcker som det gör idag, och det är i bokform som utvecklingen har skett de senaste decennierna.
I utställningen får vi lära känna några av alla de kvinnliga seriefigurer som syns i de senast utgivna serieböckerna. De medverkande serieskaparna är Bitte Andersson, Natalia Batista, Sara Bergmark Elfgren, Daria Bogdanska, Karin Gafvelin, Joanna Hellgren, Karl Johnsson, Lina Neidestam, Liv Strömquist och Li Österberg.
Utställningen arrangeras av Sveriges Ambassad Berlin och Seriefrämjandet, efter en idé av Sveriges Ambassad Berlin, med stöd av Kulturrådet.
Strindbergsommar på Sörmlands museum
Mellan midsommardagen 23 juni och 30 september kommer en lite annorlunda och nytryckt variant av ”Livet är inget för amatörer – Svenska serieskapare tolkar August Strindberg” visas på Sörrmlands museum som en del av ”Strindbergsommar”, ett samarbete mellan Sörrmlands museum, Scenkonst Sörmland, Nynäs slott, Sörrmlands Naturbruk och Länsbiblioteket. Fram till 19 augusti är det öppet dagligen och därefter under helger. Fri entré.
Besök http://www.sormlandsmuseum.se/strindbergssommar för mer information om Strindbergsommar och utställningen!
Datum: 23 juni – 30 september.
Tid: Öppet dagligen 23/6–19/8 kl. 10-17. Förlängt kvällsöppet då Fröken Julie spelas. Helgöppet 25/8–30/9 kl. 10–16.
Plats: Sörrmlands museum, Nynäs slott.
Serieskaparna som deltar i utställningen är: Loka Kanarp, Kolbein Karlsson, Joanna Rubin Dranger, Knut Larsson, Matilda Ruta, Anneli Furmark, Fabian Göransson, Malin Biller, Joanna Hellgren.
Utställningen produceras av Seriefrämjandet. Producent: Fredrik Strömberg, Kurator: Josefin Svenske, Koordinator: Anders Bo Johansson.
Seriefrämjandet auktionerar ut ”Livsviktig Seriekonst” till förmån för barn på Afrikas horn
Om man intresserar sig för seriekonst kan det vara läge att ta en titt på Tradera just nu, där det finns möjlighet att bjuda på nio stycken konstverk i original. Auktionerna pågår till klockan 19.00 den 9 april. Hela vinsten skänks sedan till UNICEF:s insamling för Afrikas horn, hälsar nuvarande projektledaren Jenny Haraldsson. Initiativtagare till projektet ”Livsviktig Seriekonst” och den som höll i trådarna för seriefestivalen ”I Seriernas Värld” var Lovisa Witt.
Konstverken kom till just under denna festival, som arrangerades i höstas och riktar sig till barn och unga. Själva skapelsen följdes med stort intresse av festivalbesökarna, då den tog plats mitt i folkmassan och samtidigt visades på storskärm. De medverkande seriekonstnärerna kom från både när och mer fjärran. I enlighet med det franska temat för festivalen fanns där naturligtvis franska seriekonstnärer: Julien Neel, som gör serien ”Lou!” och Lisa Mandel, som bland annat tecknar för tidningen Tcho! Le Magazine. Den franskfödde Thierry Capezzone, numera huserande i Danmark, bidrog med en bild av Rasmus Nalle.
Från Danmark kom också Peter Madsen, och från Norge Disney-tecknare Arild Midthun, som naturligtvis gjorde en Kalle Anka-bild. De svenska seriekonstnärerna på plats var Niklas Asker, som med sin bild av Stålmannen representerar superhjältarna i samlingen och Natalia Batista från mangans håll. Med var också Joanna Hellgren, skaparen av serieromanerna om ”Frances” och Johanna Kristiansson, mångpysslaren och en av skaparna till ”Katten Nils”. Natalia Batista medverkar också med en kattbild i mangastil.
Det är så långt gott och väl, förträffliga serieskapare och en trevlig festival. Men syftet med projektet ”Livsviktig Seriekonst” sträcker sig alltså lite längre än så. Den insamling Seriefrämjandet gör stödjer det gedigna arbete UNICEF utför i den svältdrabbade regionen kallad Afrikas horn. Miljontals människor lider av den svåra situation som råder i området. Både av bristen på mat, men också av sjukdomar som lätt sprids i överfulla flyktingläger. UNICEF jobbar på många plan, men mycket av hjälparbetet riktar sig mot barn, som är de som drabbas allra hårdast. Mycket av arbetet är också direkt: man ger mat och medicin, jobbar för tillgång till rent vatten och möjlighet till skolgång. Det är något väl värt att stödja.
Vi uppmuntrar därför alla till att bidra genom att bjuda på sitt favoritseriekonstverk! Men vi välkomnar förstås alla bidrag och det finns möjlighet att ge en slant.
- Skänka en slant gör man här, där man också kan följa det hela: http://unicef.se/egna-insamlingar/livsviktigseriekonst
- Följa kan man också göra på ”I Seriernas Världs” hemsida: isv.se.
- Och här finns auktionerna: http://www.tradera.com/finding.mvc/itemlisting?ftgnr=3085353
Niklas Asker framför sitt bidrag.
Arild Midthun ritandes Kalle Anka.
Julien Neel i full färd att måla Lou!
Natalia Batista tecknar karaktärer ur Mjau!
Thierry Capezzone på festivalen, ”I Seriernas Värld”.
Joanna Hellgren – ”Ett liv och ett liv”
Hundratjugosex år efter Arvid Falk och ”Röda rummet” befolkas Stockholm av andra konstnärsyngel. Inte är de på Berns, men på många andra lokaler. De slipper elda upp sitt golv eller pantsätta sina kläder, men lätt är det inte att etablera sig.
Att någon varit radikal kan vara svårt att ta till sig när det upprepas av alla delar av etablissemanget. Strindbergs berömmelse kan dämpa lusten att läsa honom. Jag läste ”Röda rummet” som tonåring och när jag nu gjorde om det förvånades jag över hur mycket jag minns men glömt varifrån, och hur mycket jag glömt: att den var så rolig.
Enligt litteraturkanon hade Strindberg få kvinnliga kollegor. Flera projekt har under 2000-talet försökt ändra den historieskrivningen genom att återigen sätta upp pjäser av 1880-talets samhällsdebatterande, populära och provocerande författarinnor. Dit hörde Anne Charlotte Leffler och Alfhild Agrell. Frida Stéenhoff, verksam 1890–1920, introducerade den moderna användningen av termen feminism i Sverige.
Joanna Hellgren
Joanna Hellgren är född 1981 i Stockholm. Har bott i Paris och New York, nu verksam i Stockholm. Hellgren är känd för sina serieromaner om föräldralösa Frances och hennes släkt i böckerna som bär huvudfigurens namn, samt för sina illustrationer. Joanna var dubbelt nominerad på seriefestivalen i Angoulême i Frankrike 2009, både för bästa franska seriealbum och för Artémisia-priset, som belönar bästa album av kvinnliga serietecknare.
Mer av Joanna Hellgren
- ”Frances Épisode 3”, Éditions Cambourakis, Frankrike 2012
- ”Frances II”, Galago, Sverige 2010
- ”Frances Épisode 2”, Éditions Cambourakis, Frankrike 2010
- ”Frances I”, Galago, Sverige 2009
- ”Frances Épisode 1”, Éditions Cambourakis, Frankrike 2008
- ”Mon frère nocturne”, Éditions Cambourakis, Frankrike 2008
- ”Min nattbror”, Författares Bokmaskin, Sverige 2006
Livet är inget för amatörer – svenska serieskapare i Angouleme!
Seriefrämjandet presenterar stolt en stor utställning om författaren August Strindberg, sedd genom ett antal svenska serieskapares ögon, och vassa pennor. Utställningen, som består av stora panoraman, skapande av några av Sveriges mest spännande serieskapare, samt original från serier om och kring Strindberg. Utställningen debuterar på Festival International de la Bande Dessinée Angouleme, Frankrike – Europas största seriefestival, för att sedan gå vidare till Svenska Institutet i Paris
Datum: 25–28 januari | Öppettider: 10.00–19.00, varje dag | Plats: Bâtiment Castro (Castro-byggnaden) | Adress: 121 rue de Bordeaux, Angoulême, Frankrike
Strindberg är överallt. Du möter honom i hans romaner, dramer och konst – som alltid var mer eller mindre självbiografiska, i hans efterlämnade brev och inte minst som en ständigt växande myt.
Strindberg levde ett aktivt, i det närmaste maniskt liv och brände ofta ljuset i båda ändar. Han föddes i Stockholm 1849, och genombrottet kom tidigt med den hyllade romanen ”Röda rummet”, om uteliv och hundår för huvudpersonen i Stockholms innekretsar. Större delen av sin verksamma tid lever han dock i självvald exil, främst i Frankrike men också i Schweiz, Tyskland och Danmark. Han åtalades för novellsamlingen ”Giftas”; ägnade sig åt både måleri och kemiska experiment vid sidan av sitt skrivande; hyllades för sina romaner och dramer och blev galjonsfigur för den manliga, pompösa författarmyten, och skrev texter som gav honom beteckningen ”Kvinnohataren”. Vad han än tog i blev omstritt, omdebatterat och tolkat på diametralt olika sätt – en tolkningsprocess som pågår med oförminskad glöd än idag.
Hyllad och hatad, Strindberg är ingen enkel person att sammanfatta i ett par paragrafer, men det går inte att förneka att han är en ikon. För att uppmärksamma 100-årsdagen av hans bortgång har Sveriges främsta utövare av den ikonisk laddade seriekonsten gett sina tolkningar. De utvalda serieskaparna har haft olika ingångar till den svenska allkonstnären: några har gjort direkta tolkningar av hans romaner och noveller; andra har förlagt serier och bilder till en nutida kontext; någon har skärskådat brev och relationer i Strindbergs liv; andra har lagt en satirisk slöja över hela författarmyten, och några har tolkat hans språk och mening. Sammantaget ger detta en bild av Strindberg, kanske inte som han var i kött och blod, utan mer av hur han finns kvar i våra sinnen. Via akvarell, tusch, guasch, pastell, krita och inte minst en skarp blick, får vi en annorlunda vision av den omsusade, upphöjda, bespottade, glömda, beundrade och stilbildande svenska författarikonen, August Strindberg.
Josefin Svenske, kurator
Fredrik Strömberg, producent
*) ”Livet är inget för amatörer” är ett citat som tillskrivits Strindberg och som återfinns överallt, från officiella citatsamlingar till tryckta t-shirts. Citatet kan dock inte beläggas och kan mycket väl vara del av den mytbildning som pågår kring Strindberg. Vi valde denna titel för att den visar på den levande bild av Strindberg som existerar idag, 100 år efter hans död.
Arrangör: Seriefrämjandet | Medarrangör/er: Festival International de la Bande Dessinée Angouleme, Galago, Kolik, Serieteket, Svenska Institutet i Paris | Bidragsgivare: Göteborgs stad, Kultur Malmö, Kulturrådet, Region Skåne, Stockholms stad
Kvinnliga serieskapare får årets Urhundenpriser
Seriefrämjandet delar för 24:e gången ut sina prestigefyllda Urhundenplaketter. 2010 års pris för 2009 års bästa originalsvenska seriealbum går till ”Frances 1” av Joanna Hellgren (Ordfront Galago). Priset för bästa till svenska översatta seriealbum går till ”Husfrid” av amerikanen Alison Bechdel (också Ordfront Galago). Specialpriset Unghunden för främjande av barn- och ungdomsserier i Sverige går till Kalle Anka-översättaren Stefan Diös.
Priserna delas ut av den kände historikern och serievännen Dick Harrison på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Joanna Hellgren och Stefan Diös kommer att ta emot sina priser personligen. Alison Bechdel kan tyvärr inte närvara, utan hennes pris kommer att tas emot av representant för förlaget.
Plats: Bok- och biblioteksmässan, Seriefrämjandets scen, monternummer A02:39
Tid: Lördag 25 september, kl. 15.15
2010 års Urhundenplakett för 2009 års bästa originalsvenska seriealbum går till ”Frances 1” av Joanna Hellgren. Juryns motivering:
”Joanna Hellgrens ’Frances 1’ får Urhunden 2010 för hennes unika konstnärliga uttryck och suveräna känsla för serieberättandet, som skapar en helgjuten berättelse. Personskildringarna är trovärdiga och engagerande ned till minsta biroll.”
Joanna Hellgren är född 1981 och gick ut Konstfack i Stockholm 2004. Efter examen flyttade hon till Paris och bodde där i några år. Under åren i Paris tecknade hon sitt första seriealbum, ”Mon frère nocturne” (”Min nattbror”), som kom ut 2008 på det franska förlaget Éditions Cambourakis. Albumet nominerades till priset för årets bästa seriealbum vid seriefestivalen i Angoulême. ”Frances 1”, som är tänkt att bli första delen av en trilogi, kom ut i Frankrike samma år, och i Sverige hos Ordfront Galago året därpå. Den franska utgåvan nominerades till Prix Artémisia för bästa album av en kvinnlig serieskapare. Del två av ”Frances” kommer ut på svenska till bokmässan. ”Frances 1” handlar om den unga flickan Frances som förlorat sin far och måste flytta till sin ogifta faster Ada, som sedan tidigare sköter om sin gamle far, Frances’ farfar. Samtidigt som Frances lär känna sin släkt och sina nya omgivningar, lär Ada känna kärleken i form av en kvinnlig granne.
Att läsa om Joanna Hellgren:
- http://www.joannahellgren.com/ (Hellgrens egen webbplats)
- http://www.ordfront.se/www.ordfront.se/Bocker/Varaforfattare/Joanna%20Hellgren.aspx (förlagets presentation)
- http://komikamagasin.se/artikel/507/en-svenska-i-den-franska-serievaerlden (intervju i Komika magasin)
- http://www.dn.se/dnbok/jag-skapade-ett-universum-som-jag-sjalv-skulle-vilja-besoka-1.916790 (intervju i Dagens Nyheter)
- En intervju med Joanna Hellgren publicerades i Seriefrämjandets tidskrift Bild & Bubbla nr 181 (4/2009)
Förutom ”Frances 1” var följande originalsvenska seriealbum nominerade:
- Andersson, Kim W.: ”Love hurts” (Kartago)
- Kanarp, Loka: ”Pärlor och patroner: 60 historiska kvinnoporträtt” (Kolik)
- Karlsson, Kolbeinn: ”Trollkungen” (Ordfront Galago)
- Lapidus, Jens/Bergting, Peter: ”Gängkrig 145” (Wahlström & Widstrand)
- Östergren, Emelie: ”Evil dress” (Sanatorium)
2010 års Urhundenplakett för 2009 års bästa till svenska översatta seriealbum går till ”Husfrid” av Alison Bechdel. Juryns motivering:
”Alison Bechdels ’Husfrid’ är en storslagen familjehistoria. Skildringen av serieskaparens far och hennes relation till honom är intellektuell och litterär, samtidigt som den är engagerande och medmänsklig. En serieroman i ordets rätta bemärkelse.”
Alison Bechdel är född i Pennsylvania 1960, men är numera bosatt i Vermont. Innan ”Husfrid” var hon främst känd för strippserien ”Dykes to watch out for”, som började publiceras 1983 i tidskriften Womannews. ”Dykes…” började som enstaka skämt, men den utvecklades så småningom till en välgjord såpopera om en grupp lesbiska kvinnor och deras liv. När Bechdel 2008 lade ned serien för att koncentrera sig på sina serieromaner, var den publicerad i en rad tidningar, och en av de mest farmgångsrika serierna med homosexuellt tema någonsin. Bechdel kom ut som homosexuell i college. När hon berättade för sina föräldrar fick hon till sin överraskning höra från modern att fadern är homosexuell. Innan de hann tala ut om detta, omkom fadern i en olycka. Serieromanen ”Husfrid” är Bechdels mycket personliga porträtt av fadern, av sin egen relation med honom, samt av vad som doldes bakom ytan i familjen. Boken (originaltitel ”Fun home”) kom ut 2006 i USA, och utsågs av Time Magazine till årets bästa bok.
Att läsa om Alison Bechdel:
- http://dykestowatchoutfor.com/ (Bechdels egen webbplats)
- http://www.ordfront.se/Bocker/Varaforfattare/AlisonBechdel.aspx (förlagets presentation)
- http://en.wikipedia.org/wiki/Alison_Bechdel (artikel i Wikipedia)
- http://dagensbok.com/2010/01/01/alison-bechdel-husfrid/ (recension på Dagensbok.com)
Förutom ”Husfrid” var följande till svenska översatta seriealbum nominerade:
- Brown, Jeffrey: ”Fumlig” (Ordfront Galago, engelska)
- Crumb, Robert: ”Första Moseboken: Genesis” (Kartago, engelska)
- Musturi, Tommi: ”På väg med Samuel” (Optimal press, finska)
- Ott, Thomas: ”Numret 73304-23-4153-6-96-8” (Kartago, tyska)
2010 års Unghundenplakett för främjande av barn- och ungdomsserier i Sverige går till Stefan Diös. Juryns motivering:
”Stefan Diös översätter med stor kärlek och engagemang. Han visar respekt både för publiken och för ankeborgarna. Genom över två decennier har han nått flera generationer läsare och gjort en ovärderlig språkvårdande insats.”
Stefan Diös är född 1960. Han gjorde sina första översättningar av Disneyserier 1981, och har varit huvudöversättare av Kalle Anka & C:o sedan 1985, och har vid det här laget innehaft positionen längre än någon av sina föregångare. Som översättare har Diös vinnlagt sig om att följa traditionen från de klassiska svenska Kalle Anka-översättarna Axel Norbeck och P.A. Westrin och har fört vidare den speciella stil och höga språkliga kvalitet som förknippas med Kalle Anka-serier i Sverige. Diös var 1976 med om att grunda den svenska Disneyföreningen Nationella Ankistföreningen i Sverige (kvack), Nafs(k), och var föreningens ordförande 1977–1979.
Att läsa om Stefan Diös:
- En intervju med Stefan Diös publicerades i Nafs(k):s tidskrift Nafs(k)uriren nr 34 (december 2003)
Kontakta pristagarna:
Joanna Hellgren och Alison Bechdel kan nås via förlaget:
Galago
Box 17 506
118 91 Stockholm
Tel. 08-462 44 00
galago@ordfront.se
Stefan Diös kan nås via förlaget:
daniel.carlsson@egmont.se
Om priset:
Seriefrämjandets pris Urhunden delas sedan 1987 ut årligen till föregående års bästa svenska respektive översatta seriealbum. Priset är uppkallat efter en klassisk svensk seriefigur (en korsning mellan hund och dinosaurie) från sekelskiftet av Oskar Andersson, signaturen OA. Sedan 1994 delas också ett speciellt pris, Unghunden, ut till någon eller några som gjort insatser för barn- och ungdomsserier i Sverige.
Pristagarna utses av en speciellt utnämnd jury.
Juryns sekreterare och kontaktperson är Ola Hammarlund, telefon 070-40 86 196 och e-post: ola.hammarlund@serieframjandet.se
Mer om Urhundenplaketterna finns att läsa på: http://sefbackup.sefwebb.se/urhunden
Ledamöterna i juryn för 2010 års pris har varit:
Ainur Elmgren, historiker, Helsingfors
Håkan Fredriksson, serieexpert, Sköndal
Ola Hammarlund (sekr.), bibliotekarie, Bandhagen
Dick Harrison, professor, Åkarp
Kristiina Kolehmainen, bibliotekarie, Stockholm
Liv Lingborn, seriepedagog, Trondheim
Helena Magnusson, fil. dr i litteraturvetenskap, Järfälla
Fredrik Strömberg, lärare vid Serieskolan i Malmö, Malmö
Peter Wallström, serieexpert, Höör
Tidigare pristagare har varit:
Urhunden för föregående års bästa originalsvenska seriealbum:
1987: »Alger« av Gunnar Krantz
1988: »Gas« av Joakim Pirinen
1989: »Ensamma mamman« av Cecilia Torudd
1990: »Arne Anka« av Charlie Christensen
1991: »Medan kaffet kallnar« av Ulf Lundkvist
1992: »Arne Anka del II« av Charlie Christensen
1993: »Uti vår hage 3« av Krister Petersson
1994: »Arne Anka del III« av Charlie Christensen
1995: »Vakuumneger« av Max Andersson
1996: »Garagedrömmar« av Mats Kjellblad
1997: »Baron Bosse story« (Assar 6) av Ulf Lundkvist
1998: »Hjärteblod« av Anders Westerberg
1999: »Allt för konsten« (antologi)
2000: »Rocky« av Martin Kellerman
2001: »För fin för denna världen« av Daniel Ahlgren
2002: »Fröken Märkvärdig och karriären« av Joanna Rubin Dranger
2003: »Sjunde våningen« av Åsa Grennvall
2004: »Klas Katt går till sjöss« av Gunnar Lundkvist
2005: »Amatörernas afton« av Anneli Furmark
2006: »Pojken i skogen« av Mats Jonsson
2007: »Jag är din flickvän nu« av Nina Hemmingsson
2008: »Jamen förlåt då« av Anneli Furmark
2009: »Döda paret och deras ›vänner‹« av Joakim Pirinen
Urhunden för föregående års bästa till svenska översatta seriealbum:
1987: »Operation Istanbul« av Vittorio Giardino (it.)
1988: »Maus« av Art Spiegelman (am.)
1989: »Den skrattande solen« av Gilbert Hernandez (am.)
1990: »Blues i brallan« av Baru (fra.)
1991: »Sirenens sång« av François Bourgeon (fra.)
1992: »Watchmen« av Alan Moore och Dave Gibbons (am.)
1993: »Maus 2« av Art Spiegelman (am.)
1994: »Ernie 1« av Bud Grace (am.)
1995: »1945« (När kriget kom 5) av Niels Roland, M. Hesseldahl och Henrik Rehr (da.)
1996: »Serier : den osynliga konsten« av Scott McCloud (am.)
1997: »Den stora kokapplöpningen« (Bone 4) av Jeff Smith (am.)
1998: »Karu cell« av Kati Kovács (fi.)
1999: »Ed the happy clown« av Chester Brown (kan.)
2000: »Pappas flicka« av Debbie Drechsler (am.)
2001: »Vänta lite…« av Jason (no.)
2002: »Holmenkollen« av Matti Hagelberg (fi .)
2003: »Ghost world« av Daniel Clowes (am.)
2004: »Allt för konsten 4« (antologi, nord.)
2005: »Persepolis del 1« av Marjane Satrapi (fra.)
2006: »V for vendetta« av Alan Moore och David Lloyd (britt.-am.)
2007: »Broderier« av Marjane Satrapi (fra.)
2008: »Olaf G.« av Lars Fiske och Steffen Kverneland (no.)
2009: »Fixaren« av Joe Sacco (am.)
Unghunden för insatser för barn- och ungdomsserier i Sverige:
1994: Rune Andréasson
1995: Peter Madsen, Henning Kure, Per Vadmand och Hans Rancke-Madsen
1996: Måns Gahrton och Johan Unenge
1997: Magnus Knutsson
1998: Don Rosa
1999: Bryan Talbot
2000: Bokfabriken
2001: Carlsen comics
2002: Mats Källblad
2003: Kamratposten
2004: Bamseredaktionen
2005: Johan Andreasson
2006: Helena Magnusson
2007: Ulf Granberg
2008: Lena Furberg
2009: Jan Lööf
Om Seriefrämjandet:
Seriefrämjandet grundades 1968 och är ett riksomfattande förbund för serieintresserade. Förbundet verkar för ett höjande av den tecknade seriens status som uttrycksmedel, och en större kunskap om dess karaktär och särdrag. Därtill fungerar Seriefrämjandet som en träffpunkt där man kan diskutera serier. Seriefrämjandet har också varit pådrivande när det statliga seriestödet infördes.
Seriefrämjandet ger ut facktidningen Bild & bubbla, Sveriges enda regelbundet utkommande tidskrift om serier, med fyra nummer per år, samt publicerar serier och litteratur om serier. Dessutom anordnar Seriefrämjandet och dess lokalföreningar festivaler, debatter, utställningar, föredrag m.m. Genom Svenskt seriearkiv arbetar Seriefrämjandet också med att kartlägga och dokumentera den svenska seriehistorien. Seriefrämjandet har lokalföreningar i Uppsala, Göteborg, Skåne och Stockholm.
Seriefrämjandets adress:
Seriefrämjandet
Friisgatan 15 B
214 21 Malmö
Tel: 040-661 40 70
Fax: 040-661 40 73
Webbplats: serieframjandet.se
