Kvinnliga serieskapare får årets Urhundenpriser
Seriefrämjandet delar för 24:e gången ut sina prestigefyllda Urhundenplaketter. 2010 års pris för 2009 års bästa originalsvenska seriealbum går till ”Frances 1” av Joanna Hellgren (Ordfront Galago). Priset för bästa till svenska översatta seriealbum går till ”Husfrid” av amerikanen Alison Bechdel (också Ordfront Galago). Specialpriset Unghunden för främjande av barn- och ungdomsserier i Sverige går till Kalle Anka-översättaren Stefan Diös.
Priserna delas ut av den kände historikern och serievännen Dick Harrison på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Joanna Hellgren och Stefan Diös kommer att ta emot sina priser personligen. Alison Bechdel kan tyvärr inte närvara, utan hennes pris kommer att tas emot av representant för förlaget.
Plats: Bok- och biblioteksmässan, Seriefrämjandets scen, monternummer A02:39
Tid: Lördag 25 september, kl. 15.15
2010 års Urhundenplakett för 2009 års bästa originalsvenska seriealbum går till ”Frances 1” av Joanna Hellgren. Juryns motivering:
”Joanna Hellgrens ’Frances 1’ får Urhunden 2010 för hennes unika konstnärliga uttryck och suveräna känsla för serieberättandet, som skapar en helgjuten berättelse. Personskildringarna är trovärdiga och engagerande ned till minsta biroll.”
Joanna Hellgren är född 1981 och gick ut Konstfack i Stockholm 2004. Efter examen flyttade hon till Paris och bodde där i några år. Under åren i Paris tecknade hon sitt första seriealbum, ”Mon frère nocturne” (”Min nattbror”), som kom ut 2008 på det franska förlaget Éditions Cambourakis. Albumet nominerades till priset för årets bästa seriealbum vid seriefestivalen i Angoulême. ”Frances 1”, som är tänkt att bli första delen av en trilogi, kom ut i Frankrike samma år, och i Sverige hos Ordfront Galago året därpå. Den franska utgåvan nominerades till Prix Artémisia för bästa album av en kvinnlig serieskapare. Del två av ”Frances” kommer ut på svenska till bokmässan. ”Frances 1” handlar om den unga flickan Frances som förlorat sin far och måste flytta till sin ogifta faster Ada, som sedan tidigare sköter om sin gamle far, Frances’ farfar. Samtidigt som Frances lär känna sin släkt och sina nya omgivningar, lär Ada känna kärleken i form av en kvinnlig granne.
Att läsa om Joanna Hellgren:
- http://www.joannahellgren.com/ (Hellgrens egen webbplats)
- http://www.ordfront.se/www.ordfront.se/Bocker/Varaforfattare/Joanna%20Hellgren.aspx (förlagets presentation)
- http://komikamagasin.se/artikel/507/en-svenska-i-den-franska-serievaerlden (intervju i Komika magasin)
- http://www.dn.se/dnbok/jag-skapade-ett-universum-som-jag-sjalv-skulle-vilja-besoka-1.916790 (intervju i Dagens Nyheter)
- En intervju med Joanna Hellgren publicerades i Seriefrämjandets tidskrift Bild & Bubbla nr 181 (4/2009)
Förutom ”Frances 1” var följande originalsvenska seriealbum nominerade:
- Andersson, Kim W.: ”Love hurts” (Kartago)
- Kanarp, Loka: ”Pärlor och patroner: 60 historiska kvinnoporträtt” (Kolik)
- Karlsson, Kolbeinn: ”Trollkungen” (Ordfront Galago)
- Lapidus, Jens/Bergting, Peter: ”Gängkrig 145” (Wahlström & Widstrand)
- Östergren, Emelie: ”Evil dress” (Sanatorium)
2010 års Urhundenplakett för 2009 års bästa till svenska översatta seriealbum går till ”Husfrid” av Alison Bechdel. Juryns motivering:
”Alison Bechdels ’Husfrid’ är en storslagen familjehistoria. Skildringen av serieskaparens far och hennes relation till honom är intellektuell och litterär, samtidigt som den är engagerande och medmänsklig. En serieroman i ordets rätta bemärkelse.”
Alison Bechdel är född i Pennsylvania 1960, men är numera bosatt i Vermont. Innan ”Husfrid” var hon främst känd för strippserien ”Dykes to watch out for”, som började publiceras 1983 i tidskriften Womannews. ”Dykes…” började som enstaka skämt, men den utvecklades så småningom till en välgjord såpopera om en grupp lesbiska kvinnor och deras liv. När Bechdel 2008 lade ned serien för att koncentrera sig på sina serieromaner, var den publicerad i en rad tidningar, och en av de mest farmgångsrika serierna med homosexuellt tema någonsin. Bechdel kom ut som homosexuell i college. När hon berättade för sina föräldrar fick hon till sin överraskning höra från modern att fadern är homosexuell. Innan de hann tala ut om detta, omkom fadern i en olycka. Serieromanen ”Husfrid” är Bechdels mycket personliga porträtt av fadern, av sin egen relation med honom, samt av vad som doldes bakom ytan i familjen. Boken (originaltitel ”Fun home”) kom ut 2006 i USA, och utsågs av Time Magazine till årets bästa bok.
Att läsa om Alison Bechdel:
- http://dykestowatchoutfor.com/ (Bechdels egen webbplats)
- http://www.ordfront.se/Bocker/Varaforfattare/AlisonBechdel.aspx (förlagets presentation)
- http://en.wikipedia.org/wiki/Alison_Bechdel (artikel i Wikipedia)
- http://dagensbok.com/2010/01/01/alison-bechdel-husfrid/ (recension på Dagensbok.com)
Förutom ”Husfrid” var följande till svenska översatta seriealbum nominerade:
- Brown, Jeffrey: ”Fumlig” (Ordfront Galago, engelska)
- Crumb, Robert: ”Första Moseboken: Genesis” (Kartago, engelska)
- Musturi, Tommi: ”På väg med Samuel” (Optimal press, finska)
- Ott, Thomas: ”Numret 73304-23-4153-6-96-8” (Kartago, tyska)
2010 års Unghundenplakett för främjande av barn- och ungdomsserier i Sverige går till Stefan Diös. Juryns motivering:
”Stefan Diös översätter med stor kärlek och engagemang. Han visar respekt både för publiken och för ankeborgarna. Genom över två decennier har han nått flera generationer läsare och gjort en ovärderlig språkvårdande insats.”
Stefan Diös är född 1960. Han gjorde sina första översättningar av Disneyserier 1981, och har varit huvudöversättare av Kalle Anka & C:o sedan 1985, och har vid det här laget innehaft positionen längre än någon av sina föregångare. Som översättare har Diös vinnlagt sig om att följa traditionen från de klassiska svenska Kalle Anka-översättarna Axel Norbeck och P.A. Westrin och har fört vidare den speciella stil och höga språkliga kvalitet som förknippas med Kalle Anka-serier i Sverige. Diös var 1976 med om att grunda den svenska Disneyföreningen Nationella Ankistföreningen i Sverige (kvack), Nafs(k), och var föreningens ordförande 1977–1979.
Att läsa om Stefan Diös:
- En intervju med Stefan Diös publicerades i Nafs(k):s tidskrift Nafs(k)uriren nr 34 (december 2003)
Kontakta pristagarna:
Joanna Hellgren och Alison Bechdel kan nås via förlaget:
Galago
Box 17 506
118 91 Stockholm
Tel. 08-462 44 00
galago@ordfront.se
Stefan Diös kan nås via förlaget:
daniel.carlsson@egmont.se
Om priset:
Seriefrämjandets pris Urhunden delas sedan 1987 ut årligen till föregående års bästa svenska respektive översatta seriealbum. Priset är uppkallat efter en klassisk svensk seriefigur (en korsning mellan hund och dinosaurie) från sekelskiftet av Oskar Andersson, signaturen OA. Sedan 1994 delas också ett speciellt pris, Unghunden, ut till någon eller några som gjort insatser för barn- och ungdomsserier i Sverige.
Pristagarna utses av en speciellt utnämnd jury.
Juryns sekreterare och kontaktperson är Ola Hammarlund, telefon 070-40 86 196 och e-post: ola.hammarlund@serieframjandet.se
Mer om Urhundenplaketterna finns att läsa på: http://sefbackup.sefwebb.se/urhunden
Ledamöterna i juryn för 2010 års pris har varit:
Ainur Elmgren, historiker, Helsingfors
Håkan Fredriksson, serieexpert, Sköndal
Ola Hammarlund (sekr.), bibliotekarie, Bandhagen
Dick Harrison, professor, Åkarp
Kristiina Kolehmainen, bibliotekarie, Stockholm
Liv Lingborn, seriepedagog, Trondheim
Helena Magnusson, fil. dr i litteraturvetenskap, Järfälla
Fredrik Strömberg, lärare vid Serieskolan i Malmö, Malmö
Peter Wallström, serieexpert, Höör
Tidigare pristagare har varit:
Urhunden för föregående års bästa originalsvenska seriealbum:
1987: »Alger« av Gunnar Krantz
1988: »Gas« av Joakim Pirinen
1989: »Ensamma mamman« av Cecilia Torudd
1990: »Arne Anka« av Charlie Christensen
1991: »Medan kaffet kallnar« av Ulf Lundkvist
1992: »Arne Anka del II« av Charlie Christensen
1993: »Uti vår hage 3« av Krister Petersson
1994: »Arne Anka del III« av Charlie Christensen
1995: »Vakuumneger« av Max Andersson
1996: »Garagedrömmar« av Mats Kjellblad
1997: »Baron Bosse story« (Assar 6) av Ulf Lundkvist
1998: »Hjärteblod« av Anders Westerberg
1999: »Allt för konsten« (antologi)
2000: »Rocky« av Martin Kellerman
2001: »För fin för denna världen« av Daniel Ahlgren
2002: »Fröken Märkvärdig och karriären« av Joanna Rubin Dranger
2003: »Sjunde våningen« av Åsa Grennvall
2004: »Klas Katt går till sjöss« av Gunnar Lundkvist
2005: »Amatörernas afton« av Anneli Furmark
2006: »Pojken i skogen« av Mats Jonsson
2007: »Jag är din flickvän nu« av Nina Hemmingsson
2008: »Jamen förlåt då« av Anneli Furmark
2009: »Döda paret och deras ›vänner‹« av Joakim Pirinen
Urhunden för föregående års bästa till svenska översatta seriealbum:
1987: »Operation Istanbul« av Vittorio Giardino (it.)
1988: »Maus« av Art Spiegelman (am.)
1989: »Den skrattande solen« av Gilbert Hernandez (am.)
1990: »Blues i brallan« av Baru (fra.)
1991: »Sirenens sång« av François Bourgeon (fra.)
1992: »Watchmen« av Alan Moore och Dave Gibbons (am.)
1993: »Maus 2« av Art Spiegelman (am.)
1994: »Ernie 1« av Bud Grace (am.)
1995: »1945« (När kriget kom 5) av Niels Roland, M. Hesseldahl och Henrik Rehr (da.)
1996: »Serier : den osynliga konsten« av Scott McCloud (am.)
1997: »Den stora kokapplöpningen« (Bone 4) av Jeff Smith (am.)
1998: »Karu cell« av Kati Kovács (fi.)
1999: »Ed the happy clown« av Chester Brown (kan.)
2000: »Pappas flicka« av Debbie Drechsler (am.)
2001: »Vänta lite…« av Jason (no.)
2002: »Holmenkollen« av Matti Hagelberg (fi .)
2003: »Ghost world« av Daniel Clowes (am.)
2004: »Allt för konsten 4« (antologi, nord.)
2005: »Persepolis del 1« av Marjane Satrapi (fra.)
2006: »V for vendetta« av Alan Moore och David Lloyd (britt.-am.)
2007: »Broderier« av Marjane Satrapi (fra.)
2008: »Olaf G.« av Lars Fiske och Steffen Kverneland (no.)
2009: »Fixaren« av Joe Sacco (am.)
Unghunden för insatser för barn- och ungdomsserier i Sverige:
1994: Rune Andréasson
1995: Peter Madsen, Henning Kure, Per Vadmand och Hans Rancke-Madsen
1996: Måns Gahrton och Johan Unenge
1997: Magnus Knutsson
1998: Don Rosa
1999: Bryan Talbot
2000: Bokfabriken
2001: Carlsen comics
2002: Mats Källblad
2003: Kamratposten
2004: Bamseredaktionen
2005: Johan Andreasson
2006: Helena Magnusson
2007: Ulf Granberg
2008: Lena Furberg
2009: Jan Lööf
Om Seriefrämjandet:
Seriefrämjandet grundades 1968 och är ett riksomfattande förbund för serieintresserade. Förbundet verkar för ett höjande av den tecknade seriens status som uttrycksmedel, och en större kunskap om dess karaktär och särdrag. Därtill fungerar Seriefrämjandet som en träffpunkt där man kan diskutera serier. Seriefrämjandet har också varit pådrivande när det statliga seriestödet infördes.
Seriefrämjandet ger ut facktidningen Bild & bubbla, Sveriges enda regelbundet utkommande tidskrift om serier, med fyra nummer per år, samt publicerar serier och litteratur om serier. Dessutom anordnar Seriefrämjandet och dess lokalföreningar festivaler, debatter, utställningar, föredrag m.m. Genom Svenskt seriearkiv arbetar Seriefrämjandet också med att kartlägga och dokumentera den svenska seriehistorien. Seriefrämjandet har lokalföreningar i Uppsala, Göteborg, Skåne och Stockholm.
Seriefrämjandets adress:
Seriefrämjandet
Friisgatan 15 B
214 21 Malmö
Tel: 040-661 40 70
Fax: 040-661 40 73
Webbplats: serieframjandet.se
