Generic filters
Exact matches only

Nyheter från april 2023

Om avknoppningen av Seriearkivet

För att fortsätta arbetet med att öka transparensen kommer här ett andra inlägg om läget i föreningen. Det har tidigare skickats ut till våra medlemmar i nyhetsbrevet för att alla ska känna sig insatta i vad som nu sker och varför. Vi har tidigare publicerat en text om det ekonomiska läget.
Denna andra utlovade text handlar om om Seriearkivet och dess avknoppning.

Seriearkivet, som började i liten skala, är nu redo att ta nästa steg i det fortsatta arbetet med att dokumentera och bevara svensk seriehistoria. Arkivet planeras att lösgöras från Seriefrämjandet, och verksamheten – där den dagliga driften och arkivets samlingar ingår – förs över till den nybildade föreningen Seriearkivet.

Redan 2018 började Seriefrämjandets styrelse undersöka möjligheten att knoppa av Seriearkivet från föreningen. Anledningen var enkel: arkivet hade börjat växa ifrån Seriefrämjandet. Seriefrämjandets huvudsakliga syfte är att drivas som en främjandeförening samt en centrumbildning, och eftersom föreningen inte i första hand är en arkivförening kan man inte förvalta arkivet fullt ut. I praktiken är en avknoppning av Seriearkivet från Seriefrämjandet nödvändig om arkivverksamheten ska kunna utvecklas vidare.

 

Vid Seriefrämjandets årsmöte i april 2022 fattade årsmötet ett första beslut om ändring av Seriefrämjandets stadgar rörande Seriearkivet. Enligt stadgeändringen skulle Seriefrämjandet inte längre driva Seriearkivet, däremot ska föreningen även fortsatt att verka för att bevara svensk seriehistoria. För fastställande av stadgeändring krävs beslut vid två på varandra följande årsmöten. Stadgeändringen träder alltså först i kraft med ett andra beslut på Seriefrämjandets årsmöte 2023. 

I ljuset av det ekonomiska läget under hösten 2022 tog styrelsen beslutet att knoppa av Seriearkivet från föreningen tidigare än planerat. En ny förening startades upp med syftet att rädda samlingarna samt att ta över de kostnader som arkivprojektet burit.
Denna text kom till i syfte att ge en bakgrund till Seriearkivet, till stadgeändringen, vad som har hänt under det senaste året som skyndat på planerna, samt vad en avknoppning av Seriearkivet från Seriefrämjandet innebär.

 

Seriearkivets början

2000 började Seriefrämjandet att sammanföra föreningens eget arkiv, som var utspritt över landet. Detta i sin tur ledde till grundandet av Seriearkivet (tidigare Svenskt Seriearkiv) 2003. Seriearkivets uppdrag är att dokumentera, samla in, bevara och förmedla material och information om vitt skilda delar av svensk seriehistoria, alltifrån 1800-talets bildberättelser till serierna av idag.
Samlingarna är tillgängliga för allmänheten, forskare och förlag och omfattar omkring 40 000 seriepublikationer, fanzine, facklitteratur och facktidskrifter, tidningsurklipp, korrespondens, räkenskapsmaterial, reklammaterial, tusentals originalteckningar med mera. Att samla olika typer av material under ett tak ökar den forskningsmässiga potentialen och materialets användbarhet i olika sammanhang. Mycket av materialet som har samlats in skulle annars troligen ha skingrats, eller i värsta fall förstörts.


Trots arkivets blygsamma ålder har samlingarna vuxit betydligt sedan starten och omfattar i dag omkring 900 hyllmeter med arkivmaterial och publikationer. Sedan hösten 2014 delar arkivet lokaler med Malmö stadsarkiv, inte långt från Seriefrämjandets kansli på Friisgatan i Malmö. Seriearkivet har både arkivutrymmen och kontorslokaler på Malmö stadsarkiv, vilket möjliggör en professionell hantering av samlingarna i för arkivändamål anpassade lokaler. Seriearkivet och dess samlingar kan beskrivas som arkiv, museum och bibliotek i ett, vilket ställer speciella krav på ordnande och förtecknande.

 

Gåvor och depositioner

Den största delen av Seriearkivets samlingar har inkommit genom donationer (gåvor) till arkivet, och i enstaka fall i form av depositioner. Privatpersoner har även köpt in objekt, som sedan har skänkts till arkivet. I sammanhanget är det viktigt att påpeka att Seriearkivet varken kan eller får sälja material ur samlingarna, med undantag för dubblettexemplar av seriepublikationer där arkivet behåller två exemplar av varje publikation.

Accessionsliggaren (förteckning över vem som har överlämnat material till arkivet) omfattar över 100 donationer. En enskild donation kan omfatta alltifrån ett till flera tusen objekt, och i flera fall har givaren överlämnat material i omgångar till Seriearkivet.

Mycket av arbetet med att samla in arkivmaterial och att dokumentera svensk seriehistoria har gjorts ideellt, detsamma gäller för arbetet med bokserien Svensk Seriehistoria.

Svensk Seriehistoria

Alltsedan Seriearkivet grundades har intervjuer gjorts med aktörer inom seriemediet eller med anförvanter till dessa – serieskapare, redaktionell personal o.s.v. Intervjuerna har ofta skett inom ramen för arbetet med de seriehistoriska böckerna från Seriearkivet – bokserien Svensk Seriehistoria. Omkring 100 intervjuer har genomförts och arkivet fortsätter med detta viktiga dokumentationsarbete.

Inom ramen för Seriearkivets verksamhet har arkivet publicerat fyra volymer av Svensk Seriehistoria. Den första boken (2005) hade som övergripande tema 1950-talet och serietidningsbranschens födelse, den andra boken (2016) skildrade 1960-talet, den tredje (2018) och den fjärde boken (2020) 1970-talet. En femte bok (om serieförlaget Semic Press) är under arbete. 
Böckerna har tillkommit genom arkivforskning, material som har samlats in till Seriearkivet och en lång rad intervjuer. Genom utgivningen tillgängliggör och sprider Seriearkivet information om svensk seriehistoria. Bokutgivningen har finansierats genom försäljning av böckerna och genom kulturstöd från Statens kulturråd.

 

Projektet Yggdrasil och Seriearkivet

En betydande del av Seriearkivets verksamhet och finansiering har under de senaste åren skett genom projektet Yggdrasil, som startades 2012. Yggdrasil är även namnet på en av projektet framtagen databas över samtliga seriepublikationer som har utkommit i Sverige och som används för registrering av Seriearkivets samling av seriepublikationer. Genom Yggdrasil har det varit möjligt att exempelvis köpa in utrustning för fotografering och digitalisering av Seriearkivets samlingar.

Seriedatabasen Yggdrasil.

Verksamheten inom Yggdrasil har finansierats genom stöd från Arbetsförmedlingen och genom försäljning av så kallade serieboxar. 2014 köpte Yggdrasil in en större samling av olästa serietidningar från åren 1981–1993, finansierat inom projektet. Två exemplar av varje publikation har tillförts Seriearkivet, övriga dubblettexemplar har sålts i form av serieboxar, som Seriefrämjandets medlemmar och andra har kunnat köpa på Bokmässan och genom annonser i Bild & Bubbla. Från försäljningen har dragits 25% i administrativa kostnader, som gått till Seriefrämjandets kärnverksamhet, samt omkostnader för hanteringen av serieboxarna.

Avknoppning av Seriearkivet

Att ansvara för och driva ett arkiv med insamling av material; dokumentation och bevarande; ordnande, förtecknade och digitalisering av material och tillgängliggörande av arkivets samlingar kräver speciella förutsättningar och skiljer sig åt från Seriefrämjandets övriga verksamheter. I takt med att Seriearkivets verksamhet växte blev det tydligt att för att Seriearkivet ska kunna utvecklas som arkiv behöver det bli en egen organisation som kan fokusera på just arkivverksamheten, samtidigt som Seriefrämjandet kan fokusera sin energi på allt annat som SeF vill uppnå för att främja seriekonsten i Sverige.

En arbetsgrupp för Seriearkivets framtid tillsattes redan i slutet av 2018. Seriearkivets organisationsform behövde utredas för att säkerställa arkivets verksamhet och finansiering och för att säkra samlingarna för framtiden. Arbetet påbörjades, men på grund av pandemin begränsades arbetsgruppens möjligheter till lobbyverksamhet och möten med olika parter, vilket ledde till att man fick starta om under 2021 och framåt med möten med potentiella bidragsgivare och tillika samarbetspartners, som exempelvis Malmö Universitet.

Stadgeändringen, som årsmötet röstade om 2022, hade följande motivering:

”En arbetsgrupp för Svenskt Seriearkiv har tillsatts. Tillväxten för arkivet uppskattas som mycket god, liksom möjligheterna att utöka arkivet till ett internationellt samarbete med våra nordiska grannländer. Om detta fortgår finns dock chansen att arkivet blir ett projekt alltför stort för att endast finnas under Seriefrämjandets paraply. Vi vill därför i god tid ändra stadgarna för det fallet att Seriearkivet skulle behöva brytas loss från Seriefrämjandet.”

Så är nu fallet, och behovet av avknoppning av Seriearkivet blev dessutom än mer påtagligt under hösten 2022 i och med Seriefrämjandets ekonomiska situation, (något som avhandlats i en tidigare text som gick ut till våra medlemmar). Något som hade planerats att ske över flera år, blev nu akut för att rädda både de omfattande samlingarna och – inte minst – Seriefrämjandet som förening.

 

Föreningen Seriearkivet

Arbetet med att möjliggöra en avknoppning av Seriearkivet behövde alltså påskyndas. I oktober 2022 bildades därför föreningen Seriearkivet, som då kunde börja ansöka om bidrag inom kulturarvssektorn som Seriefrämjandet i övrigt inte kan ansöka om.
Att få en ny förening på plats tar dock tid. En avknoppning i sig innebär att drift, verksamhet och att arkivets samlingar förs över till föreningen Seriearkivet. Målet var till en början en avknoppning av Seriearkivet lagom till sommaren 2023, men för att avlasta Seriefrämjandet ekonomiskt övertog föreningen Seriearkivet hyresavtal och övriga löpande kostnader för Seriearkivet redan per den 1 januari 2023 – detta trots att man de facto inte formellt förfogar över samlingarna förrän medlemmarna godkänt avknoppningen genom en andra stadgeomröstning. Även personalkostnader övertas av föreningen Seriearkivet.

Det tidigarelagda överförandet av kostnaderna avlastar Seriefrämjandets ekonomi under 2023 och ersätter dessutom SeF för äldre inventarier som därmed övergår till föreningen Seriearkivet. Därtill åtar sig föreningen Seriearkivet att ersätta Seriefrämjandet för avskrivningarna för nyare inventarier och teknisk utrustning, vilka övergår i Seriearkivets ägo först när samtliga avskrivningar är betalda.
När det gäller överföringen av de faktiska samlingarna behövs det för dessa alltså ett andra årsmötesbeslut om ändring av Seriefrämjandets stadgar, varefter ett överlåtelseavtal kan tecknas mellan Seriefrämjandet och föreningen Seriearkivet.

Seriearkivets framtid

Föreningen Seriearkivet är en ideell förening, som kommer att vara öppen för medlemskap för de som har överlämnat material till arkivet och för alla andra intresserade av svensk seriehistoria. Medlemmar kommer bland annat längre fram att få en seriehistorisk årsskrift.
Seriearkivet kommer att fortsätta det viktiga arbetet med att dokumentera svensk seriehistoria genom insamling av material och genom intervjuer, men även samla in digitalt upprättat material. I arbetet med att dokumentera, bevara och förmedla svensk seriehistoria kommer verksamheten att bedrivas i nära samarbete och i samverkan med Seriefrämjandet. För bidragsgivare är synlighet, utåtriktad verksamhet och tillgängliggörande av samlingarna av stor betydelse, något Seriearkivet på olika sätt kommer att jobba mycket aktivt med genom digitalisering av material, genom utställningar och genom publikationer, inte minst bokserien Svensk Seriehistoria.

Genom projektet Nordiskt Seriearkiv (2021–2022) besökte Seriearkivet arkiv och institutioner i de nordiska länderna som på olika sätt samlar in och bevarar respektive lands seriehistoria. Seriearkivet kommer att fortsätta att nätverka och samverka inom Norden, men även utanför de nordiska länderna. Malmö Universitet, som satsar stort på serieforskning, är en viktig samarbetspartner för Seriearkivet.
I oktober 2022 arrangerade Seriefrämjandet, genom Seriearkivet (ej att förväxla med den då nystartade föreningen), ett tvådagars symposium tillsammans med Malmö Universitet, under titeln »The Comics Archive Symposium 2022« med deltagare från Norden, från flera andra europeiska länder och från USA, vilket la en viktig grund för fortsatt nationell och internationell samverkan.

Genom arbetet som pågår ser vi goda möjligheter för Seriearkivet som en självständig institution att utvecklas som arkiv och som kunskapsnav för nationell och internationell serieforskning.

 

Kulturnatt Stockholm: Seriekonstens natt!

Kulturnatt Stockholm är natten då Stockholms Kulturliv öppnar sina dörrar med fri entré för besökare, närmare bestämt lördagen den 22 april! Och vad passar bra om inte tecknade serier?

När och var?

Alla verksamheter har öppet minst klockan 18.00 till 24.00 under Kulturnatten, som är ett samarbete mellan Stockholms stad och Stockholms kulturliv. Just i år har en samarbetssatsning gjorts av flera serieaktörer: Besök Science Fiction Bokhandelns fullspäckade program i Gamla stan, eller kanske passa på att avnjuta någon av kvällens andra event på Art & Office (även det i Gamla stan), Serieteket (vid Sergels torg) eller varför inte Stockholm Toy Museum (Bergrummet på Skeppsholmen)?

Seriernas natt, lördagen den 22:a april 2023

 

Serieteket

Var? Sergels Torg 3, Kulturhuset Stadsteatern.

Sveriges främsta och första seriebibliotek, Serieteket, centralt beläget vid Sergels torg på Kulturhuset Stadsteatern bjuder till quiz och paneler.

 

Art & Office i Gamla Stan

Var? Stora Nygatan 27, Gamla Stan.

Art & Office håller en utställning med Generation T – Tintinföreningens medlemskort, en intervju med serieskaparen Ola Skogäng och en stadsvandring utefter hans stockholmbaserade serie Theos ockulta kuriositeter.

 

Science Fiction Bokhandeln (Gamla Stan)

Var? Västerlånggatan 48 i Gamla stan.

Seriefrämjandet tillsammans med Science Fiction Bokhandeln i Stockholm som tagit fram ett fullspäckat program för hela kvällen. I de medeltida källarvalven kommer en utställning med Rolf Claessons samlingar och Ulrica Linders vykortsoriginal hållas. På övervåningen hålls workshops med Feefal och Alice Engström, och på scen hålls två intervjupunkter med Bim Eriksson och Rolf Claesson om deras aktuella böcker. Utanför butiken kommer Seriefrämjandets sekreterare Ola Hammarlund att hålla en stadsvandring — obs! Gratis och med begränsat antal platser.
En tipsrunda med Kalle Anka-tema finns på plats i lokalen, framtagen av vår vänförening NAFS(k). Under hela kvällen tas även ett collageverk fram på scen av serieskapare och kvällens sista timme – klockan 23 – hålls en indiefilmvisning arrangerat av Anders Häger Jönsson.

Läs hela programmet för kvällen på Science Fiction Bokhandeln här. Det går även bra att besöka evenemangets Facebookevent.

 

Stockholm Toy Museum, Skeppsholmens bergrum

Var? Svensksundsvägen 5, Skeppsholmen.

Efter midnatt: besök Stockholm Toy Museum, som spelar livemusik i valven med leksaker och serier under ljud- och ljusinstallationer!

 

Vill du ha en karta med samtliga serie-event listade, så att du lätt kommer åt dem i mobilen när du vandrar i Stockholm? Den finns här!

Om du är nyfiken på allt som under under Kulturnatt Stockholm, besök gärna webbplatsen för fler spännande kulturtips.

 

Om Seriefrämjandets ekonomi

Medlemmar har hört av sig sedan ett nyhetsbrev gick ut i december gällande läget i föreningen.
Detta inlägg är det första av tre som Seriefrämjandet publicerar på hemsidan för att visa så tydlig transparens som möjligt, så att alla ska känna sig insatta i vad som nu sker och varför. Det skickades först ut som medlemsbrev till våra medlemmar. 

Vi har förstått att frågorna är många gällande den kommande verksamheten, avknoppningen av Seriearkivet och – inte minst – Seriefrämjandets ekonomi. Det sistnämnda har vi upplevt som mest akut och detta första inlägg kommer därför att handla om det.

 

Seriefrämjandets ekonomi

Frågorna vi fått från medlemmar har främst handlat om vad som egentligen hänt, och hur föreningens ekonomi kunnat förvärras under till synes såpass kort tid. Svaret är att det både har varit en långsam och en plötslig process. Problemen med föreningens ekonomi beror inte på något enskilt beslut, en enskild person eller verksamhet, utan har sin grund i Seriefrämjandets finansiering och ekonomiska struktur som har vuxit fram under många år. Detta skrev styrelsen om i nyhetsbrevet som gick ut till medlemmarna under december 2022.

 

Bild av Mohammad Danish, publicerad på Pexels.

Finansiering och ekonomisk struktur

Seriefrämjandet har en lång historia. Föreningen grundades 1968 i Stockholm och samma år utkom första numret av föreningens tidskrift Thud (som 1977 blev Bild & Bubbla). 1997 flyttades föreningens säte till Malmö, och under åren som följde har föreningens verksamhet vuxit alltmer. 2003 grundades Svenskt Seriearkiv (som 2014 flyttade in på Stadsarkivet i Malmö), Seriecenter startades på Kulturhuset Mazetti i Malmö 2005, Seriescenen på Bokmässan 2010, Seriedatabasen Yggdrasil 2012, Serieförmedlingen (riktad till professionella serietecknare och –skapare) startade 2013 och 2015 öppnades galleriet Rum för serier i Malmö. 

Sedan har det tillkommit en rad olika projekt, utställningar, mässor, Seriewikin, festivaler, priser, publikationer, internationella utbyten och många andra aktiviteter, alltid med seriemediet i fokus. En omfattande verksamhet, särskilt i förhållande till antalet medlemmar (som i skrivande stund uppgår till omkring 700). Med alla verksamheter har föreningens omsättning ökat kraftigt, från omkring 1,9 miljoner 2006, 3,6 miljoner 2012 till 7 miljoner 2021. 

Omsättningen till trots, har de ekonomiska marginalerna hela tiden varit mycket snäva. De årliga verksamhetsstöden från Malmö stad och Region Skåne samt centrumbildningsstödet från Statens kulturråd har inte täckt utgifterna för kärnverksamheten och de löpande utgifterna.

Andra ekonomiska lösningar har därför tagits fram för att komplettera grundfinansieringen – finansiering genom projektbidrag, anställningsbidrag, försäljning av tjänster, uthyrning av lokaler och butiksverksamhet. Ett system växte fram med främsta fokus att bibehålla och klara finansieringen, men blev samtidigt något som personalen återkommande fick finna lösningar för att kunna upprätthålla. Detta fick kritik från både medlemmar och icke-medlemmar. 

De olika delarna blev beroende av varandra; inte minst eftersom den administrativa avgiften (som dragits från projektbidrag och andra typer av bidrag samt från inkomster från försäljning) legat på 25 %.

Det är inte ovanligt att ha en administrativ avgift i föreningar, men i SeF:s fall har den varit ovanligt hög, just för att kunna finansiera den löpande dagliga driften av föreningens verksamhet.

 

Bild av fauxels, publicerad på Pexels.

Osäkra intäkter och arbetsbelastning

Majoriteten av intäkterna har varit osäkra. Om någon av dem föll bort har marginaler helt enkelt varit mycket små. Ett annat problem är att det krävdes mycket arbete för att bibehålla intäkterna, och detta innebar att andra arbetsuppgifter blev lidande. 

Löpande behövde kansliet och verksamhetsledaren ansöka om en oproportionerligt stor mängd projektbidrag enbart för att hålla verksamheten flytande, vilket i sin tur ledde till en ohållbar arbetsmiljö. Sjukskrivningstalen har varit väldigt höga. 

 

2022 – ekonomiska problem

2021 uppmärksammade våra bidragsgivare – Malmö Stad, Region Skåne, Kulturrådet och Malmö fritidsförvaltning – föreningens ekonomiska situation, samtidigt som det stått allt tydligare att det var svårt att få en tillförlitlig överblick. 

Föreningen har, enligt stadgarna, två revisorer: en föreningsrevisor samt en auktoriserad. Trots detta hade styrelsen svårt att få en pålitlig överblick, och kassören fick därför i uppdrag att hålla separata möten med ekonom och verksamhetsledare. Mötena gav dessvärre, trots ansträngningarna, inte någon fördjupad bild av läget. 

I slutet av 2021 sa dåvarande verksamhetsledaren upp sig för en annan anställning. Strukturen med många och återkommande ansökningar gick nu inte att upprätthålla. Med löpande ansökningar och allt annat som behövde göras var rollen som verksamhetsledare väldigt arbetsbelastad och behövde skrivas om. Detta saktade i sin tur ner rekryteringen av en ny verksamhetsledare. 

Under övergångsperioden, innan tjänsten kunde tillsättas på nytt, behövde en tillförordnad verksamhetsledare träda in. Efter att ha rådfrågat föregående två verksamhetsledare om vem som för en period skulle kunna gå in tillfälligt i rollen, gick uppdraget till föreningens systemansvarige med många års erfarenhet inom Seriefrämjandet.

 

Bild av Mikhail Nilov, publicerad på Pexels.

Förutom tjänsten som tillförordnad verksamhetsledare hade han kvar sina ordinarie arbetsuppgifter vid Seriefrämjandet. För att minska arbetsbelastningen bad styrelsen honom att ta in hjälp gällande verksamhetsansökningar, vilket så skedde, men det var inte möjligt att fortsätta med projektansökningar på samma sätt som tidigare. 

Det var nu utifrån arbetssituationen inte heller lämpligt att som tidigare ta in extra personal genom Arbetsförmedlingen, vilket i sig minskade inkomsterna.

När det under augusti 2022 tillsattes en ny verksamhetsledare gjordes en ordentlig genomlysning av verksamheten. Under hösten framkom att föreningen riskerade att inte kunna betala alla löner och omkostnader, och om inte drastiska åtgärder vidtogs skulle detta kunna leda till att föreningen gick i konkurs. För att säkerställa att uppgifterna stämde kontaktades föreningens auktoriserade revisionsgrupp på Grant Thornton för att granska ekonomin. Tyvärr bekräftade deras genomlysning styrelsens och verksamhetsledarens bild av det ekonomiska läget.

Parallellt med Grant Thorntons genomlysning av ekonomin ombads kansliet att samla in översikter om lokaler, verksamheter och inventarier. Det bedömdes att Seriefrämjandet oavsett ekonomiskt läge behövde skära ner sina kostnader utefter ett ekonomiskt hållbarhetsperspektiv. Det var varken möjligt eller lämpligt med hänsyn till föreningens framtid att bibehålla den ekonomiska strukturen som hade etablerats under många år. Det gick inte att på samma sätt som tidigare fortsätta att ansöka om projektmedel för finansiering av den löpande verksamheten, något som styrelse och verksamhetsledare var eniga om.

 

Mot en balanserad ekonomi

För att få ekonomin i balans behövde tyvärr personal varslas, vilket skedde i samråd med facket, lokaler sägas upp och alla avtal rörande kopiatorer, licenser för programvaror o.s.v. ses över.   

När vi nu är inne i början av mars 2023 har personalen minskat och kommer att fortsätta att minska utifrån de individuella uppsägningstiderna. Lokalerna på Mazetti, förutom ett rum, har sagts upp och kansliet har flyttat till Rum för serier. Rummet som föreningen har kvar på Mazetti kommer att hyras ut.

 

När det gäller fasta och löpande kostnader för Seriearkivet övertas dessa av föreningen Seriearkivet, som även kommer att köpa loss inventarier, butikslager och liknande kopplade till projektet genom att man upprättar avtal och skuldebrev. Dessa ska ses över av föreningens revisorer före förhandlingarna sker. Förhandlingar gällande dessa kommer hållas mellan föreningarna.
Själva samlingen kan inte Seriefrämjandets styrelse förhandla om, utan det blir upp till Seriefrämjandets medlemmar att rösta om i och med årsmötet 2023, men tanken där är att en lämplig lösning redan ska finnas på plats vid årsmötet. Mer om det kommer i ett senare inlägg.

En redovisningsbyrå kommer att anlitas för översyn av Seriefrämjandets ekonomiska struktur och för föreningens fortlöpande redovisning. Vidtagna åtgärder för att minska utgifterna börjar nu ge resultat och pekar mot att Seriefrämjandets ekonomi under de närmaste månaderna ska kunna stabiliseras i nivå med bidrag och verksamhet.

Tack till Verksamhetsledaren

Seriefrämjandet meddelar att Caroline Lund inte fortsätter sin tjänst som verksamhetsledare på Seriefrämjandets kansli i Malmö. Detta på grund av att hennes provanställning nu löpt ut, och efter att ha fört diskussioner med Caroline beslutades att anställningen inte kommer att övergå i en fast tjänst.

Under de sex månader som Caroline har arbetat för Seriefrämjandet har hon varit en driven och kunnig verksamhetsledare som imponerat med sin påhittighet, sin djupa kunskap och sitt breda kontaktnät. Caroline kom in under en period då Seriefrämjandet befann sig i en djup kris och har varit en ovärderlig person i ett läge då Seriefrämjandets kansli behövde styras med en erfaren hand. Hon har under sin tid omstrukturerat verksamheten och även tagit kansliet igenom en tuff omorganisering. Hon har gång på gång överträffat alla förväntningar och tagit nya utmaningar i strid ström. Trots tuffa odds har Caroline enträget jobbat framåt med siktet på framtiden.

Vi undersöker nu vem som tillfälligt kan fylla Carolines skor och har som målsättning att arbeta vidare i den riktning som hon stakade ut under sin tid hos föreningen. Tjänsten kommer att utlysas under våren.