Save the date: Lilla mysiga läsdagen 14 oktober 2021

Save the date: Lilla mysiga läsdagen 14 oktober 2021

Nu förbereder vi en digital inspirationsdag på Zoom 14 oktober 2021 kl. 13–15 – Lilla mysiga läsdagen – för dig som arbetar med barn och unga i förskola, skola och på bibliotek.

Lilla mysiga läsdagen kommer att ha fokus på serietecknare, författare och böcker som vänder sig till de yngre barnen inom förskola, förskoleklass och årskurs 1–3. Mer information om anmälan och program kommer efter sommaren. Deltagandet är kostnadsfritt.

Arrangörer: Författarcentrum Syd, Centrum för dramatik Syd och Seriefrämjandet.

Tintin tillbaka på Kulturhuset efter proteststorm

Dagens händelser bevisar att det är en förunderlig och föränderlig tid vi lever i. När Kulturhuset i Stockholm rensade ut Tintin-albumen från ungdomsbiblioteket Tiotretton med motivet att de innehöll rasstereotyper dröjde det inte mer än några timmar förrän Kulturhuset fick göra en pudel och ta tillbaka albumen. Vi gör ett försök till sammanfattning.

I en intervju med Dagens Nyheter som publicerades i morse, tisdagen den 25 september, berättade ungdomsbiblioteket Tiotrettons nytillträdde konstnärlige ledare Behrang Miri att man tagit bort alla Tintin-albumen från hyllorna: ”Den bild Tintinböckerna ger av exempelvis afrikaner är afrofobisk. Afrikaner är lite dumma medan araber sitter på flygande mattor och turkar röker vattenpipor. Bilden av ’skogsturken’ finns kvar, det handlar om exotisering och orientalism”.
[Reds anmärkning: det finns inga araber på flygande mattor i ”Tintin”.]

Miri berättade även att han även ville rensa bland både barn- och vuxenböcker för att ta bort sådana som hade främlingsfientligt eller homofobiskt innehåll som ett led i arbetet med genus och diskriminering. Som goda exempel på barnlitteratur framhölls Pippi Långstrump, Emil och Alfons Åberg.

Det dröjde inte länge förrän reaktionerna kom och det debatterades flitigt i morgontevesofforna, på radion, på debattsidorna, på bloggar och i sociala medier. På Facebook tillkom bland annat sidorna ”Ja till Tintin på svenska bibliotek” och ”Rör inte min kompis Tintin! Avgå Behrang Miri” som i skrivande stund är uppe i runt 10 000 respektive 3 500 medlemmar. Vilka som står bakom sidan är oklart. Det ska dock nämnas att det där grasserar en del främlingsfientliga kommentarer , men självklart balanseras detta också upp av andra åsikter. Detta ska dock inte tolkas som en misstroendeförklaring mot denna Facebook-sida, men som så mycket annat på nätet kan det vara en idé att använda omdömet. Nyanserad debatt hittas med fördel i gruppen ”Stop Comics Censorship in Sweden!”.

Seriefandom har självklart surrat hela dagen, och vis av tidigare attacker på serier så är det en rad organisationer som varit ovanligt snabba på att uttala sig. Kampanjen Befria teckningarna som föddes under Mangamålet kom med en pressrelease där man bland annat uttryckte att Miris uttalande ”var behäftat med en mängd faktafel och visade dessutom att Behrang Miri inte var insatt i ämnet överhuvudtaget.” Seriefrämjandets ordförande Fredrik Strömberg gjorde ett uttalande till TT om att det inte går att gömma undan det som misshagar och kom senare med en pressrelease på SeF:s webbplats där han påpekade att serien ständigt får bli syndabock. Föreningen Generation T har självklart varit mycket aktiv under dagen. Johan Marcopoulos debatterade med Miri i TV4:s morgonsoffa och Björn Wahlberg (tillika Tintin-översättare) uttalade sig till TT, TV4 med flera.

Även internt har det kommit kritik mot tilltaget. Stadsbibliotekarien Inga Lundén sade till Svenska Dagbladet att: ”Det ingår inte i vår yrkesetik att göra sådana ingrepp i yttrandefriheten. Om man ger sig in i det och lyfter ut böcker som på något sätt för fram tvivelaktiga åsikter skulle det snart vara tomt på våra hyllor.” Även på Serieteket, som ligger granne med Tiotretton, vände man sig emot beslutet. Det ska också nämnas att det aldrig varit aktuellt att plocka bort Tintin-albumen från Serieteket, som formellt är ett vuxenbibliotek. Ola Hellsten och Anders Lundgren skrev på Serietekets blogg att varje bibliotek väljer sin egen inriktning och att det på inget sätt är självklart att alla måste ha ”Tintin i Kongo”, men att det var okunnigt och generaliserande att slänga ut Hergés samlade produktion av den anledningen. De påpekade också att serierna än en gång tycktes vara lovligt byte medan man i etablerad svensk barnlitteratur som Pippi-böckerna kommer undan med att Pippis pappa är ”negerkung”.

Strax före kl. 11 kom så besked att Kulturhuset gjorde helt om. Chefen Eric Sjöström och Behrang Miri förklarade att böckerna skulle finnas kvar och att beslutet gått för fort. ”Jag ville lyfta ett debattinlägg omkring diskrimineringsfrågor, men inser nu att det är fel att plocka bort litteratur”, meddelade Miri.

Tintin på Kulturhuset – censur eller debatt?

Ska vi censurera tidigare generationers kulturyttringar om de väcker anstöt eller ska vi lyfta fram dem, diskutera dem och skapa en förståelse för den tid i vilken de skapades?

Den konstnärlige ledaren för barn- och ungdomsverksamheten på Kulturhuset i Stockholm, Behrang Miri, gick nyligen ut i en debattartikel i Dagens Nyheter och angav att bland annat Tintin-albumen skulle tas bort från barn- och ungdomsbiblioteken på Kulturhuset. Till följd av detta uppstod en omfattande debatt som ledde till att Kulturhuset snabbt fick ändra på ett beslut som helt tydligt inte var väl genomtänkt eller förankrat.

Serien Tintin skapades i en annan era under förra århundradet och innehåller många exempel på fördomsfulla skildringar av såväl folkslag som nationaliteter, genus, yrken med mera. Att censurera dessa serier vore dock en farlig väg att vandra; en väg som i sin förlängning skulle kunna leda till att vi skapar ett curlingsamhälle där medborgarna inte har en förankring bakåt i tiden.

Frågan aktualiserar ett återkommande fenomen i den svenska samhällsdebatten om innehållet i kulturyttringar för barn och unga i allmänhet, och i konstformen tecknade serier i synnerhet. I förlängningen speglar detta en ängslig inställning till bilden som kulturyttring. Det är tydligt att texter inte är lika hotande som bilder. I Sverige hade vi en omfattande moralpanik kring tecknade serier på 1950- och 60-talen; en genomgående negativ debatt som påverkade generationer av föräldrar, lärare och bibliotekarier. Serier påstods göra barn och ungdomar till ungdomsbrottslingar och analfabeter.

Att synen på serier som farliga lever kvar i vårt samhälle blev tydligt när det så kallade ”Mangamålet” nyligen debatterades. Där framkom det att nu gällande svensk lagstiftning likställer tecknade bilder med fotografier i frågan om barnpornografi, samtidigt som motsvarande skildringar i text inte är olagliga.

Nu har alltså debatten om de tecknade seriernas påverkan tagits upp igen och även om censurbeslutet i detta fall drogs tillbaka är det symptomatiskt att serier blir syndabock. Konstformen tecknade serier är sedan mer än hundra år tillbaka en viktig del av Sveriges kultur. Välmenande men ogenomtänkta censurivrare som vill skydda, oftast yngre, läsare tar dock ofta sikte på serier utan att ha någon större förståelse för denna konstforms historia eller särart. Det stora stöd som helt tydligt fanns för att stoppa denna ogenomtänkta censurering är dock ett tecken på att det svenska samhället håller på att förändras.

Seriefrämjandet förespråkar att serier genomgående behandlas på samma nivå som andra konstformer och att äldre serier läses och diskuteras för att ge perspektiv bland annat på tiden då de skapades.

Fredrik Strömberg, ordförande Seriefrämjandet samt författare till böcker som »Black Images in the Comics«, »Jewish Images in the Comics« och »Comic Art Propaganda«.

Läs mer om frågan om Tintin och censur i:

• »Tintinmålets oöverskådliga konsekvenser« i Bild & Bubbla 191 (2/2012)
• »Seriecensur« i Bild & Bubbla 189 (4/2011)
• »Manga är barnporr – uppmärksammad svensk dom« i Bild & Bubbla 184 (3/2010)